Svante Bergström material i formav lagtext, lagmotiv, rättsfall eller uttalanden i doktrinen fortfarande är relevanta eller ej, när han skall fastställa gällande rätt rörande ett helt modernt rättsförhållande. När rättshistorien ger en bakgrund är ofta dess viktigaste uppgift att fastställa hur tidigare gällande regler var betingade av tidigare samhällsförhållanden. Härmed får juristen ett perspektiv på dagens regler, hur dessa är betingade av ändrade samhällsförhållanden och hur de kanske inte heller längre svarar mot verkligheten utan bör ändras. Rättshistorien blir på detta sätt en integrerande del i studiet av gällande rätt. När juristen skall lösa tvister om äldre rättigheter behövs förutom bakgrunden faktiskt detaljmaterial från äldre författningar, utredningar, domböcker, förrättningsprotokoll, doktrin osv., om vilka regler som faktiskt gällde när rättigheten uppkom. Man får inte tag i sådant material utan en viss kännedomom äldre handlingar och litteratur och om var dessa finns. En stor hjälp har juristen när det finns rättshistoriska arbeten på området. Bakgrunden och förmågan att skaffa fram dokumentation behövs också när juristen skall avgöra om äldre material är relevant eller inte vid fastställande av gällande rätt rörande ett modernt rättsförhållande. Skall man utnyttja äldre doktrin är det särskilt viktigt att kunna skilja mellan auktoritativa och icke eller mindre auktoritativa källor. Juristens behov av rättshistoria avser i princip alla tider. Man kan tänka på den romerska rättens betydelse för hur vår moderna rätt är utformad. Den kvantitativa tyngdpunkten ligger dock på rätten i går eller i förrgår. För juristen är det rättshistoriska materialet dock mer svåråtkomligt och svårbedömbart ju längre bakåt i tiden han kommer. Samtidigt stiger behovet av särskild rättshistorisk expertis som ett serviceorgan och av rättshistoriska specialframställningar. När man befinner sig nära nutiden kan man i allmänhet hjälpligt reda sig själv, om man har tillägnat sig förmågan att skaffa fram dokumentation, men man behöver ändå använda något slag av enkel historisk metod, som kan grundläggas vid studiet av rättshistoria under den juridiska universitetsutbildningen. I undervisningen vid de juridiska fakulteterna bör den allmänna bakgrunden sammanhållas under ledning av en rättshistoriker. Den speciella bakgrunden till särskilda delar av rättssystemet kan i större eller mindre utsträckning integreras med de positivrättsliga ämnen under rättshistorikerns eller den vanlige ämneslärarens ledning. Ämnesläraren kan dock för sin undervisning också behöva anlita rättshistorikern som ett serviceorgan, särskilt när han kommer längre tillbaka i tiden. Erfarenheterna från de juridiska fakulteterna visar för övrigt att rättshistorikern kan fungera som serviceorgan också för forskare, både etablerade och —kanske allra mest — nya, i positivrättsliga ämnen. Varje juridisk fakultet behöver ett sådant serviceorgan. 24
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=