Biarceyiarréttr och bjärköarätt Till dessa tre moment, som anses tala för att Bj är en för Stockholm ursprungligen avfattad rätt skall här knytas några reflexioner. Dock må påpekas att redan Lagerbring Svea Rikes historia ifrån de äldsta tider til de närvarande, II s. 713 antagit att bjärköarätten tillhört Lödöse, något som även anmärkts av Schlyter i SSGL 6—7, s, XXXV, not 10. 393 Till 1. Beteckningarna Konungshamn och Kungshamn är synnerligen vanliga, särskilt vid den svenska ostkusten. Troligen ha de med den medeltida ledungsorganisationen att göra. När därför beteckningen konungx hampn förekommer i Bj 13 § 2 som gräns för en viss orts jurisdiktion,^® så har man utgått från att detta Konungshamn måste vara det i närheten av Stockholmbelägna och att det i samma lagrumangivna lyposa; och lyposce net beror på avskrivarens misstag eller okunnighet omlokala förhållanden. Även på norskt eller fordom norskt område förekommer emellertid denna beteckning eller dess norska motsvarighet.®® Mest känd är kyrksocknen Kungshamn i Sotenäs härad i Bohuslän. Detta namn är troligtvis inte särskilt gammalt. Tidigare benämndes socknen Gustav Adolf. Utgår man från att Bj är skriven för Lödöse är det föga troligt att en så pass långt bort från Göta älvmynningen belägen ort, kan ha varit avsedd som gräns för en handelsplatsens jurisdiktion. Däremot har det funnits ett numera förgätet Kungshamn eller Kongshamn vid Klåverön (förr Klöverön) strax söder om Marstrand, som uppenbarligen kan ha haft en stor betydelse för lödösefararna. Det framstår som den naturliga angöringshamnen för från havet kommande fartyg, särskilt när de avsågo att gå vägen över nuvarande Nordre älv. Även som uthamn i avvaktan på lämpligt väder vid färd ut mot havet framstår denna hamn somsynnerligen lämplig. Att lödöseborgarna måst erlägga tull till danskarna vid Bohus torde enligt tidens sed ha betraktats som naturligt. Betydelsen av danskarnas och norrmännens egen segling på Lödöse framgår av att Kristian II fritar Marstrands borgare 1514 från att erlägga tull, då de segla på Lödöse.®- Erland Hjärne: Fornsvenska lagstadganden I—III, III. Stockholms rättsgränser. Vad beträffar Konungshamn särskilt ss. 200—212. E. Hjärne: A.a. s. 205. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län V. Ortnamnen i Inlands S. Härad jämte Kungälvs och Marstrands städer s. 129: Kungshamn . . . Ly (Lycke sn) Kl (Klåverön s. Marstrand); nu damm, utan förbindelse med havet. — I Lantmäteriverkets arkiv finns på en karta, betecknad N. 70—10: 3, över ägorna till hemmanet Brömsegården i Lycke socken. Inlands härad och Bohus län vid laga skifte 1870, en del, som betecknas Kongshamn. —Kartan jämte en uppförstorad detalj med namnet Kongshamn återges å följande blad som bild 1 och bild 2. Carl R. af Ugglas: Lödöse (Gamla Lödöse) Historia och arkeologi, Göteborg 1931 s. 59 ff. 82
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=