Gösta äqvist 392 Endast på ett ställe har denna hs en hänvisning eller ett omnämnande av hjärköarätt och det är ifråga om fördelning av egendom mellan makar, där det heter ok goz a lande, skiptis äptir lanz laghuw.afla goz skiptis äptir byärka rät."® Det är närmast en definitionsfråga om ett stadgande, som innehåller en hänvisning till i detta fall hjärköarätt, själv skall anses vara hjärköarätt. man sätta likhetstecken mellan hjärköarätt och stadsrätt i största allmänhet så kan man göra så. Fråga är dock om man inte i så fall undanskymmer den ursprungliga innebörden av uttrycket hjärköarätt och därigenom förledes till slutsatser, som inte alls är så självklara, som man tror. Hs B består av endast ett blad med början av vad som kan anses vara bjärköarätten medan resten är bortskuren och förkommen. Hs C innehåller endast en hänvisning till bjärköarätten i det ovan citerade stadgandet. Den enda fullständiga hs är följaktligen hs A och det är alltså denna som ligger till grund för återgivandet av den svenska bjärköarätten. Spörsmålet om för vilken stad denna hjärköarätt, som innehålles i hs A, har varit avsedd, har redan av Schlyter angivits i hans utgåva av SSGL år 1844. Det är för Lödöse, som bjärköarätten är skriven. Det är också naturligt med hänsyn till att den ingår i den för Västergötland gällande rätten sådan denna föreligger i hs B 58. Problemet ligger inte här utan i den omständigheten att Bj innehåller ett antal uttryck och ortsbestämningar, som inte har ansetts naturligt kunna förenas med Lödöse. I stället har man ansett att dessa uttryck har avseende på förhållanden i Stockholmstrakten och därför också ansett att Bj från början har skrivits för Stockholm och därefter »lånats» och anpassats till Lödöse. Därvid skulle skrivaren ha förbisett eller inte insett att vissa i Bj för Stockholm angivna förhållanden borde ändras och anpassas till Lödöseförhållanden. Invändningarna av denna natur anges av Wessén i Inledningen om bjärköarätten och de kan sammanfattas i följande punkter: 1. I Bj 13 § 2 förekommer Konungshamn {konungz hampn) och Åsö {ase), vilka orter måste avse de i trakten av Stockholm kända. 2. I Bj 39 förekommer Norra och Södra Malmen {nyrri malmi. seller syprae.) vilka uttryck likaledes måste ha avseende på de nuvarande norra och södra delarna av Stockholm. 3. Ehuru i detta sammanhang ej nämnt av Wessén kan här även anföras att det i Bj 21 omtalade borgmästarämbetet"® ej vid denna tid har till namnet kända innehavare i Lödöse. Ibidem s. 54. ” Holmbäck—Wessén: Svenska landskapslagar, femte serien s. XCIV. 78 SSGL 6—7 s. XXXIV. Vill
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=