Gösta Åqvist karaktär av missionsresa i avsikt att kristna folket i Hålogaland.®® Hinnoy är nu en stor ö och om han besökt nordsidan eller bara varit på sydsidan framgår inte av berättelsen. När det gäller Olav Haraldssons resa är ortsbeskrivningen mindre exakt. Vid planeringen av resan hade han tänkt sig att draga »helt nord til landegrensen».®' Han stannade nu i Hålogaland större delen av sommaren och »dro omkring i alle tinglagene og kristnet hele folket der».®® Det har sitt intresse att konstatera vilka kungar som besökt Nord-Norge eftersom den lagstiftning, som går under namnet biarkeyiarréttr rimligen måste emanera från det enda hos Snorre omtalade Biarkey och detta är det ställe, där kungens lenderman under Olav Haraldssons tid residerade. Den resa till Hålogaland, som Olav Haraldsson gjorde, bör ha ägt rum sommaren 1021 och om han då besökte Bjarkey eller tog del av den rätt som tillämpades på de norra handelsplatserna och gav den sin sanktion, så skulle biarkeyiarréttr med alla reservationer kunna fästas till denna tid. Åberopandet av denna lagstiftning i överenskommelsen med islänningarna var i så fall tillämpning av en helt ny rätt på förhållandet mellan tvåstater. Olav Haraldssons intresse för rättsfrågor är hos Snorre klart manifesterat®® medan Olav Trygvessons ingalunda på samma sätt kommer till uttryck. Om Olav Trygvesson grundat Nidaros omkring år 997 så är det väl föga troligt att denna stad på den korta tid, som återstod till kungens död, skulle ha vuxit så pass mycket att den hade behov av en speciell rätt redan före år 1000.'® Till detta kommer att vi inte ha någon kännedom om att man vid denna tid i Norge hade någon rättsordning, som gick under namnet biarkeyiarréttr och ännu mindre att en sådan rättsordning kunde överflyttas från en ort till en annan. Sannolikast synes under sådana omständigheter vara att det är Olav Haraldsson, som vid besök i Nord-Norge antingen sanktionerat den rättsordning, som där tillämpats eller givit den namn efter ett av de hövdingasäten, från vilket övre Hålogaland administrerades. Beteckningen Biarkeyiarréttr hänför sig inte bara till det norska rättsområdet. Den finns i liknande former också i det svenska. Liksomi Norge är denna rättsordning en föregångare till den stadslagstiftning, som för handel och kommunikationer skulle komma att få stor betydelse. I Sverige går denna företeelse under beteckningen biärköä rättar men någon entydig uppfattning omvad denna beteckning från början inneburit har man inte i Sverige kommit fram till. •® Olav Trygvessons saga kap. 79. Olav den helliges saga kap. 104. ibidem kap. 106. ibidem kap. 58. Annan uppfattning Elias Wessén Svenska landskapslagar Femte serien, s. CIII. 390 68 69
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=