Rättshistorien och civilrätten 23 På motsvarande sätt finns på andra områden ingen modern rättspraxis. Inomviktiga delar av bankjuridiken härrör de senaste rättsfallen av något större intresse från 1920-talet eller början av 1930-talet. Vid studiet av dessa rättsfall måste man minnas att hela området fick en delvis förändrad struktur i och med att den nya skuldebrevslagstiftningen började att tilllämpas med ingången av år 1937. Är de tidigare rättsfallen fortfarande relevanta eller kan de föras åsido därför att de bygger på principer som inte längre gäller? För att träffa ett avgörande måste man ha en förmåga att tränga in i det system som gällde före tillkomsten av 1936 års skuldebrevslagstiftning. Låt oss ta ett annat exempel som ligger ännu mycket längre frami tiden. Den nya lagen om medbestämmande i arbetslivet med följdförfattningar trädde i kraft 1977-01-01. Den tidigare gällande arbetsrätten var till stor del byggd på arbetsdomstolens praxis från domstolens tillkomst 1929 och framåt. En delikat uppgift kommer säkerligen att bli att skilja mellan dött rättsfallsmaterial och material som även efter den nya lagstiftningen har helt eller delvis bevarat sitt värde. Här fordras en analys av förhållandet mellan den gamla och den nya lagstiftningen som åtminstone i vid mening kan kallas rättshistorisk. Det finns fall där uttalanden i doktrinen, som ofta är ganska gamla, egentligen är det enda material man har tillgång till när man skall lösa en rättsfråga. Ett exempel är frågan i vad mån ett avtal om penninglån — utanför bankformulären — kan hävas av långivaren vid låntagarens dröjsmål, sedan lånesumman överlämnats till låntagaren. Uttalandena i doktrinen är 50 år eller äldre. En dom av högsta domstolen har alltid sin auktoritet. Uttalanden i doktrinen sker däremot frivilligt och utan någon kontroll av kompetensen hos den som uttalar sig. Det gäller därför att skilja mellan auktoritativa och icke eller mindre auktoritativa uttalanden. Åtminstone när man kommer tillbaka 50 är eller mer har man behov av vad somskulle kunna kallas en doktrinhistorisk skolning. 4 översikten visar att juristen i sin yrkesutövning i många olika situationer möter rättshistoriskt material somhan måste eller kan utnyttja. För det första behöver han en allmän bakgrund, ett perspektiv bakåt på vårt rättssystem i allmänhet, och en speciell bakgrund till särskilda rättsområden, lagar eller konkreta rättsfrågor. För det andra behöver han rättshistorien för att lösa tvister om rättigheter som uppkommit under annan lagstiftning än dagens men som ändå kan bestå i dag. För det tredje behöver han rättshistorien för att avgöra i vad mån äldre
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=