Gösta Åqvist livstid.^® Å andra sidan är det inte uteslutet att Magnus Barfot gjort uppgörelsen med sina hemmavarande söners tillstånd medan kung Sigurd var på sin resa till Jerusalem.^^ Sigurd Hranason fick så till vida rätt att kung Sigurds beskyllning mot honom för stöld måste anses ogrundad, vilket framgår av att Sigurd Hranason behöll rätten till uppbörd av finnskatten och hans son Nikolas hade denna rätt i sin besittning till sin död år 1176. Från två håll föreligger uppgifter om att Norge vid denna tid hade sex städer. Snorre anger i Harald Hårdrådes saga kap. 98 följande orter: Kungahälla, Oslo, Tönsberg, Borg (Sarpsborg), Bergen och Nidaros. Dessa platser anges som de köpstäder, där kungen brukade ta veitsler under julhelgerna. Och detta ger vid handen att varutillförseln till dessa orter måste ha varit mycket god eftersom kungarna alltid reste med ansenliga följen.®® Alla ligga också vid kusten eller vid vatten som ha förbindelse med kusten och dit alltså sjöfarten var ordnad. Vidare är det helt klart att dessa orter måste ha haft en kungsgård eller en borg av viss omfattning för att kunna hysa den resande kungens följen. Samma uppgift ger den engelskfödde munken Ordericus Vitalis i sin Historia Ecclesiastica,^^ skriven åren 1123—1141 och sålunda ca etthundra år före Snorre. Hans lokalkännedom är givetvis sämre än Snorres eftersom han var munk i klostret St. Evroul, anslutet till kluniacenserorden men det är uppenbart att hans källor måste ha varit mycket goda. Han gör samma uppräkning av de norska städerna som Snorre med den skillnaden att han använder benämningen Kaupangr i stället för Nidaros. Detta överensstämmer även med Snorres vanliga bruk. Snorre talar genomgående om Kaupangr och torde därmed avse köpplatsen, medan beteckningen Nidaros användes för den kyrkliga orten där även kungsgården var belägen. Ett försök till tidsbestämning av dessa städers grundande efter Snorre ger följande ungefärliga årtal: Tönsberg Kungahälla ®® Kaupangr vid Nidaros 380 före 900 995 997 Antydan häromi Harald Hårdrådes saga kap. 98. Magnussönnenes saga kap. 3 och 13. Färden varade tre år, åren 1107—1110. Harald Hårdrådes saga kap. 98 samt kap. 58. Historiske Beretningar om Normanner og Angelsaxere fra Orderik Vitals Kirkehistorie. I oversaettelse ved P. Kierkegaard. Köpenhamn 1889—1896. Andra bandet s. 376. Harald Hårfagers saga kap. 13, 15, 28, 29, 36, 44. 33 Olav Trygvessons saga kap. 61. Olav Trygvessons saga kap. 70. 28
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=