22 Svante Bergström melser rörande tidigare uppkomna förhållanden, som i varje fall fordrar att man har tillfälle och tar sig tid att tränga in i rättsmaterial från tiden före den nya lagens tillkomst. Man kan t.ex. kasta en blick på övergångsbestämmelserna till 1970 års förmånsrättslag eller till 1975 års ändringar i sjölagen. 3 Även vid tvister som härrör från ett helt modernt rättsförhållande, t.ex. ett nyligen slutet avtal, kan man ställas inför problem som kan sägas vara rättshistoriska. När man skall fastställa gällande rätt i samband med tvisten kan problemet vara, i vad mån visst äldre material är relevant eller inte. Det kan vara fråga omtext eller motiv till en äldre men inte upphävd lagregel, om äldre rättsfall och om äldre uttalanden i doktrinen. Frågan är ommaterialet helt tillhör historien eller inte. Ett exempel, som gäller en inte upphävd lagregel från äldre tid, kan hämtas från handelsbalken 10 kap. om pant och borgen. Lagboken upptar under detta kapitel elva inte upphävda paragrafer. Av dessa innehåller nio ännu den ursprungliga texten i 1734 års lag. Vissa av de nio paragraferna är klart obsoleta, t.ex. 12 § ompersonlig borgen. Andra är klart tillämpliga än i dag, t.ex. 9 § om proprieborgen. Beträffande några paragrafer är det inte helt klart omeller i vad mån de är obsoleta. Lagmotiv till äldre men ännu gällande lagar måste inte sällan behandlas med stor försiktighet. Ett exempel är motiven till 1895 års lag omhandelsbolag och enkla bolag, särskilt motiven till den del av lagen som behandlar enkla bolag. Motiven avser en konstruktion av det enkla bolaget som hade hämtats från tysk rätt men övergivits i Tyskland vid den slutliga utformningen av Biirgerliches Gesetzbuch. Associationsrätten i övrigt har sedan motiven skrevs undergått stora och grundläggande förändringar. Under lagens bestämning av enkelt bolag faller i dag åtskilliga konkreta samarbetsformer som i dåtidens mindre utvecklade samhälle inte förekom eller i varje fall var ytterst sällsynta. Dessa motiv måste sättas in i sitt rättshistoriska sammanhang, om man skall kunna avgöra deras relevans i dag. Allra svårast är att avgöra om ett äldre rättsfall bör följas eller inte. Ett exempel ger diskussionen kring NJA 1905 s. 329. Rättsfallet, som inte har några egentliga efterföljare, anses ge uttryck för uppfattningen att nyttjanderätt till lös egendom saknar sakrättsligt skydd. I dag har nyttjanderätt till lös egendom, bl.a. genom leasing, fått större ekonomisk betydelse än tidigare. Kan man frångå rättsfallet eller fordras för detta en lagändring? Frågan beror i viss mån på hur starkt den uppfattning som rättsfallet återspeglar har präglat t.ex. senare lagstiftningsarbeten som har haft viss beröring med frågan.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=