RS 5

Rättshistorien och civilrätten 21 1960-talet. Den har avgjorts av hovrätten under hösten 1976 och har förts vidare till högsta domstolen. I samemålet aktualiseras ett stort antal rättshistoriska frågor av kvalificerad art. Vilka uppfattningar hade man från medeltiden och framåt om äganderätt och nyttjanderätt till områden utanför de vanliga bebyggelseområdena? Vilken betydelse har det i detta sammanhang att samerna var de första som utnyttjade renbeteslanden? Har staten senare tillägnat sig äganderätten och i så fall hur och när? Vilken uppfattning omsamernas rätt framgår av äldre dokument från konungen, landshövdingar och ämbetsverk och av de s.k. renbeteslagar som från år 1886 har antagits av konung och riksdag? Vilken uppfattning om samernas rätt kan man spåra i domstolsprotokoll, jordeböcker och protokoll från olika slag av förrättningar, t.ex. avvittringar? Målet aktualiserar också en allmän historisk fråga hur den svenska majoritetsgruppen genom tiderna har betraktat en etnisk minoritetsgrupp sådan somden samiska. Ett annat exempel på rättsfrågor som kan kräva behandling av material från 1700-talet eller ännu äldre tid är tolkning av gamla privilegier på gruvdrift av olika slag, t.ex. på brytning av kol och marmor. Andra vanligare exempel är tvister om ägogränser, samfälld mark och rätten till vatten, fiske och jakt. Här kan fordras att man går tillbaka till dokument från en eller flera tidsperioder, sådana som köpehandlingar, protokoll från jorddelningsförrättningar och kartor. Dessa dokument måste sättas i relation till dåtidens lagstiftning och rättspraxis. I dagens fritidsbetonade samhälle spelar inte minst frågor om jakt- och fiskerätt en stor praktisk roll. Sådana frågor kan, som nyligen skett, aktualisera problemet om var ett s.k. jordeboksfiske är beläget och vad det omfattar. Ett jordeboksfiske kan förlora sig långt tillbaka i tiden, t.ex. i södra Sverige till den danska tiden. Ett sista exempel från fastighetsrätten är rätten till uppgrundningar på enskilt eller allmänt vattenområde. Här har man ofta att beakta både faktiska och rättsliga förhållanden i äldre tid. Stora ekonomiska värden kan stå på spel, t.ex. vid uppgrundningar och utfyllnader i större hamnar. De som har att ta befattning med de nämnda fastighetsrättsliga frågorna är i princip vanliga domare och advokater, som inte behöver ha någon särskild expertis i äldre fastighetsrätt. Det förekommer också gamla rättigheter utanför fastighetsrätten, även om de genomsnittligt sett är av yngre datum. Som exempel kan nämnas upphovsrätter, varumärkesrätter och firmarätter som har uppkommit under tiden för äldre lagar och som kan vara att bedöma efter dessa äldre lagar. Detsamma gäller avtal på grundval av de äldre rättigheterna, som förlagsavtal och filmavtal. överhuvudtaget är åtskilliga nya lagar försedda med övergångsbestäm-

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=