Rättshistorien och civilrätten Av Professor Svante Bergström Under tillkomsten av den nya juristutbildningen har det förekommit uttalanden och förslag som innefattar en nedvärdering av rättshistorien som element i juristutbildningen. Mot denna nedvärdering har rättshistoriker av facket sådana som Gösta Hasselberg på ett skickligt sätt protesterat. Det finns anledning även för jurister som inte är rättshistoriker av facket att reagera. Min avsikt är att reagera genom att visa vilken betydelse rättshistorien har framförallt för den vanliga juridiska yrkesutövningen. Jag utgår främst från mina egna erfarenheter som i huvudsak ligger inomcivilrätten och begränsar mig därför till civilrätten. Förhållandena är dock säkerligen likartade inomandra delar av rättssystemet. I det följande anges — utan några anspråk — olika situationer inom civilrätten, där juristen i sin yrkesutövning möter rättshistoriskt material somhan måste eller kan utnyttja. Som rättshistoriskt material —i vid mening —kan man beteckna allt juridiskt material från äldsta tid och fram till gårdagen, t.ex. en lag som 1976-07-01 ersattes med en ny lag. 1 Rättshistorien har självfallet en viktig roll att förse vårt nuvarande rättssystemmed en allmän bakgrund, ett allmänt perspektiv bakåt. Den lämnar härvid uppgift om vilka regler som tidigare gällde men det viktigaste är ofta den kompletterande uppgiften om hur dessa regler var betingade av tidigare samhällsförhållanden. Man får därigenom förståelse för hur nuvarande regler är betingade av ändrade samhällsförhållanden och hur ytterligare ändrade samhällsförhållanden kan motivera en ändring av nu gällande regler. Det allmänna rättshistoriska perspektivet är viktigt, även om juristen mera sällan själv behöver utveckla det i skrift. Från det allmänna perspek-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=