Kjell Å. Modéer 334 tillvarataga sina intressen», att ett biträde erfordrades för målets utredning, så skulle rätten äga förordna biträde. Till skillnad från främmande lagstiftningar knöts således det obligatoriska försvaret e) till kvalificerade brottstyper utan till omständigheten att »den häktade på grund av förståndssvaghet eller eljest» var ur stånd att själv tillvarataga sina intressen. 378 Processkommissionen kom 1926 att i korthet fastslå rörande det obligatoriska försvaret, att en försvarare borde förordnas åt den anhållne eller häktade, »om han finnes icke förmå själv behörigen utföra sin talan Processlagberedningen ansåg 1938, att lagstiftaren helt skulle utgå ifrån de processuella aspekterna —med åsidosättande av ekonomiska hänsynstaganden misstänktes rätt till biträde i första hand skulle knytas till »sakens beskaffenhet».^®^ Nu gällande RB 21: 3 ger den misstänkte rätt att utse försvarare, vilken skall förordnas av rätten. Om den misstänkte ej utsett försvarare, så skall dylik förordnas åt honom,, om »på grund av sakens beskaffenhet eller eljest hans rätt» utan biträde icke kan tillvaratagas. 379 ». grund för biträdesförordnandet och föreslog, att den 380 som 14. Avslutning När lagkommittén utarbetade förslaget till allmän kriminallag, var de gällande reglerna om den tilltalades förslag outvecklade. Den tilltalade var beroende av domaren och hade endast en av denne villkorad rätt till formellt försvar. Det offentliga försvar, somlagkommittén därefter föreslog i kriminallagsförslaget 1832 lade initiativet på den tilltalade, om han önskade ett biträde vid sin sida. Den av liberala krafter dominerade kommittén ansåg, att domarens insats skulle vara subsidiär. Endast om den tilltalade inte ville eller kunde utse något biträde, skulle rätten på begäran av den tilltalade anskaffa ett dylikt till honom. Detta grundackord från lagkommittén återkom från de lagkommittéer och förslagsinstanser, som därefter följde. Det är samma principiella förslag, som återkommer Lag ang. förordnande av rättegångsbiträde åt häktad 19.6.1919. SFS 1919:368. — Martin Fehr: Den nya lagstiftningen angående rättegångsbiträde åt häktad. NJA II 1919 Nr 3. s. 595 ff. Processkommissionens betänkande ang. rättegångsväsendets ombildning. Del 2. Rättegången i brottmål, Sthlm 1926, s. 53. SOU 1926: 32. Jfr 2 § 2 st. lagen om fri rättegång 1919. Processlagberedningens förslag till rättegångsbalk. II Motiv. Sthlm 1938, s. 274. SOU 1938:44. — Rätten till försvarare knöts fortfarande delvis till frihetsberövandet. I de fall, då misstänkt anhållits eller häktats, skulle en obligatorisk rätt till biträde föreligga. Att medge dylik rätt i samtliga, även lindrigare, brottmål borde icke ifrågakomma. 378 379 380
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=