Kjell Å. Modéer skottets förmenande, lösas genom allmänna lagregler, då det administrativa förfarandet reglerades i ämbetsverkens instruktioner, och detta område låg under K. Mts ekonomiska lagstiftning.^®® I kammaren sade lagutskottets ordförande, rådmannen T. Zetterstrand, att motionären icke kunde begära att få denna detalj reglerad så länge som vår administrativa domsrätt i övrigt icke var reglerad genom civillagstiftning. Denna inställning delades även av Karl Staaff, som ansåg, att motionen var för begränsad för att omfamna de principer, som motionären velat omfatta. Även denna motion komsåledes att avslås av kamrarna.®®® Sammanfattningsvis kom således under 1900-talets första år frågan rörande tilltalads ställning att aktualiseras inom specialprocessen, såväl i lagarbetet rörande den militära rättegången som i motioner om den disciplinära förvaltningsprocessen. Hedins motion gick längre än vad det därav föranledda lagförslaget föreslog. Styrlanders motioner omfattades av samma sociala patos som Staaffs och Hedins tidigare gjort, men hans motioner var tekniskt ogenomförbara. Även ommotionerna icke gav något resultat visar de, att frågan om den tilltalades ställning i processen under 1900-talets första år var en ständigt aktuell fråga. 318 11. Justitiemmisfer Ossian Bergers proposition 1904 Sommaren 1902 ersattes den von Otterska av den andra Boströmska regeringen. Till justitieminister utsågs den dåvarande justitieombudsmannen Ossian Berger (1849—1914). Hans politiska uppfattning var utpräglat liberal, och han var vid denna tid knuten till det liberala samlingspartiet.®^® Sedan 1898 hade han som justitieombudsman i åtskilliga fall kommit att påpeka brister, som han som häradshövding i Norra Åsbo häradsrätt i Klippan i Skåne uppmärksammat. I den tungrodda brottmålsprocessen yrkade han ex.vis på nytt på åtgärder för större skyndsamhet beträffande 1903 års riksdag. Lagutskottets utlåtande nr 50. — I en reservation anförde Styrlander, att den aktuella rättigheten inte var en detaljfråga utan en principfråga och att denna icke kunde göras beroende av K. Mts administrativa lagstiftning. 1903 års riksdag. FK protokoll bd 2 nr 40 s. 68, AK protokoll bd 4 nr 46 s. 8. — AK avslog dock motionen med ogillande av utskottets motivering. Staaff hade nämligen fäst kammarens uppmärksamhet på, att utskottets motivering stod »i fullständig strid mot en uppfattning, som nästan ständigt och jämt, vågar jag påstå, har haft sympatier, stora och djupa sympatier i denna kammare, nämligen att Kungl. Maj:ts nuvarande envälde ifråga om den administrativa domsrätten alldeles icke står i öfverensstämmelse med vår författnings grunder och med den åskådning, som på dessa grunder hos oss utbildat sig». Tage Berger; En värmländsk vilde och andra tidsbilder, Karlstad 1972 s. 56 ff. 308 309
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=