Kjell å. Modéer ansågs nödvändigt att förordna någon vid sidan av den försvarare, han själv valt.^®^ Detta var, enligt Hedin, en reform, som krävde efterföljd, och han påyrkade i motionen också ett obligatoriskt biträde åt den tilltalade på det offentligas bekostnad.^®® Sedan detta reforminitiativ godkänts av riksdagen, utsåg K. Mt den 1.4.1901 en kommitté, som fick i uppdrag att företaga en revision av den aktuella lagstiftningen. Ordförande i kommittén blev Eric Gustaf Boström. Sedan denne den 5.7.1902 utsetts till statsminister, efterträddes han av Robert De la Gardie. I kommittén satt även Karl Staaff som ledamot. Kommittén avgav den 3.4.1905 ett omfattande lagförslag,-^^ vari även ingick ett förslag till Lag om krigsdomstolar och rättegången därstädes. Möjligen hade man kunnat vänta, att Karl Staaff här skulle söka nytt gensvar för sin försvararereform eller att han i denna fråga skulle frondera mot kommittémajoriteten i ett särskilt yttrande. Så blev emellertid ej fallet. I motiven förklarade en enig kommitté, att den ej ansåg, att den militära rättegångsformen skulle introducera denna reform. Det var principiellt oegentligt att införa en sådan anordning på denna typ av mål, så länge som den allmänna lagstiftningen icke föreskrev offentliga försvarare i brottmål. Ett ytterligare argument mot en solitär reform var den praktiska svårigheten att ordna en särskild kår av offentliga försvarare för krigsmakten.^^® Försvaret föreslogs nu reglerat i huvudsak i enlighet med RB 15: 1 i dess lydelse efter 1890,-®® dock med en nyhet, nämligen att krigsman ägde rätt att under tjänstetid, om inte tjänstgöringen oundgängligen krävde hans närvaro, anskaffa ett biträde. Också den tilltalades rätt till biträde i överrättsprocessen överensstämde i förslaget med den vid den allmänna processen då gällande.^®” 316 10.3. Motioner omrätt till rättsligt biträde vid myndigheter Det förekom under 1900-talets första år även andra motioner i riksdagen, som anknöt till den tilltalades behov av biträde i rättegången. Den kände Förslag till Lov om Rettergangsmaaden i militaere Sager §§ 67—70. 1901 års riksdag. AK motion nr 44 s. 21 f. Betänkande och förslag afgifna af den af K. Mt den 1.4.1901 tillsatta kommitté för revision af Strafflagen för krigsmakten och förordningen om krigsdomstolar och rättegångar därstädes. Sthlm 1905. Betänkande etc. 1905 s. 384 f. 295 296 297 13 kap. Om biträde i rättegång åt tilltalad eller häktad. § 83 ålade vederbörande befälhavare att tillse att vid krigsmakten tilltalad person, som tillhörde krigsmakten eller stod under hans befäl, »ej må af sin tjänstgöring vid krigsmakten, mer än om det oundgängligen krävdes, hindras att erhålla tillfälle att skaffa nödigt biträde i rättegången». 299 Förslagets § 84 harmonierar med de regler, som i detta avseende gällde efter 1901 års lagändring. Se ovan not 291. 300
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=