Kjell Å. Modéer 10. Kravet på ett offentligt biträde i ett vidare perspektiv Åren efter Staaffs motion väcktes i riksdagen nya motioner, som berörde den tilltalades rätt till försvar i ett vidare perspektiv. Reformkravet aktualiserades både i arbetet rörande den militära strafflagsreformen 1901— 1905 (10.2.) och i ett par motioner väckta av den liberale riksdagsmannen A. Wilhelm Styrlander (10.3.). Inledningsvis skall dock något beröras frågans behandling i det fortsatta allmänna processarbetet. 314 10.1. Processreformen I Danmark hade, som ovan nämnts, ett nytt reformarbete på processrättens område igångsatts år 1891.Det kom dock ej att lämna något konkret resultat förrän 25 år senare. I Finland framlade den år 1892 tillsatta revisionskommittén 1901 ett omfattande reformförslag på rättegångsväsendets område.-®" Där tvekade man inte att föreslå, att 1734 års RB skulle ersättas med processregler präglade av de kontinentala och de norska straffprocessordningarna. En åklagareorganisation föreslogs uppbyggd och mot denna anordning föreslogs ett stärkande av den tilltalades formella försvar genom inrättande av offentliga försvarare. I alla brottmål, där åtalet utfördes av allmän åklagare, skulle den tilltalade ha rätt att antaga en försvarare. I de grövre brottmålen föreslogs ett obligatoriskt försvar infört. Ersättning skulle utgå till offentlig försvarare även enligt detta förslag av statsmedel med belopp, som bestämdes av rätten för varje särskilt mål.^®® Reformförslaget genomfördes dock ej. Sedan den förstärkta lagberedningen i sitt resignerade utlåtande 1887 visat den brist på enhetlighet och samling, som krävdes för en total reformering av rättegångsreglerna, hade lagstiftaren hänvisats till delreformer, vilket f.ö. också nya lagberedningen föreslagit. En av dessa delreformer gällde överrättsprocessen. Lagberedningen lade fram ett förslag härom redan 1891, vilket överarbetades av lagbyrån. I det lagstiftningspaket om fullföljd av talan i rättegång, som antogs av riksdagen 1901, ingick även en promulgationslag, som aktualiserade de äldre regler rörande rätt till biträde i överrättsprocessen, som givits i 1807 års K. förklaring 29, 38 och 39 punkterna. I promulgationslagens 12 § stadgades skyldighet för Kunglig befallningshavare eller tillsyningsman i häkte att tillse, att häktad 289 Förslag till reform af rättegångsväsendet i Finland, Helsingfors 1910. Ivar Afzelius; Processreformen i Finland. TfR 1902, s. 312 ff. Axel Charpentier: Rättegångsreformen. TJFF 1912 s. 839 f. Afzelius: Processreformen, s. 335. — Jfr motsvarande regler i StPO 1877, ovan 288 s. 274. O. Hj. Granfelt: Försvaret i brottmål. TJFF 1936 s. 62 ff. 289
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=