Den offentlige försvararen 307 stället lagstiftning bl.a. genom det obligatoriska försvaret, men också genom en total rättegångsreform. Ur advokatetisk synpunkt gällde det för ledamöterna att visa omdöme, när de åtog sig brottmål. Samfundet skulle ju i första hand stärka samfundets och de enskilda advokaternas ställning om vilket även den här relaterade debatten bär vittne. Det är alltså inte bland advokaterna, som vi, med ett par undantag, finner de aktiva pådrivarna till reformen om obligatoriskt försvar. Trots att det fanns ett socialt patos hos många av dåtidens advokater, lämnade advokaterna denna fråga till politikerna.^®^ 9. Karl Staaffs motion 1898 Genom sin advokatpraktik erhöll Karl Staaff stoff till flera rättspolitiska initiativ, och från 1896 sökte han också att omsätta dessa initiativ i pragmatiska åtgärder. Vägen till detta mål gick genom rikspolitiken. Staaff ställde upp på det liberala partiets stockholmslista vid 1896 års andrakammarval. Vid ett liberalt valmöte i Stockholm den 3.9.1896 lovade han sina väljare att i riksdagen initiera flera reformer på straff- och processrättens områden.-®® Så snart Staaff tagit plats i andra kammaren 1897, motionerade han också i tre från advokatpraktiken hämtade reformfrågor. Den sedan länge förberedda motionen om offentligt biträde åt häktad avgav Staaff först vid 1898 års riksdag.-®® Motionen skall ses mot bakgrund av Staaffs under år 1897 uppmärksammade engagemang i försvaret för Helga Fägerskiöld.-®® Sedan Staaff avsagt sig försvaret för den tilltalade, efter det att hon belagts med lögn inför sittande rätt, erbjöd han sig på nyåret 1898 på nytt att försvara henne. I en plädering för försvars267 En genomgång av advokatsamfundets allmänna sammanträden för tiden fram till 1910 visar, att frågan om det obligatoriska försvaret icke vid något tillfälle diskuterades. —Jfr Holger Wiklund: Sveriges Advokatsamfund 75 år, TSA 1962 s. 92. Ivar öman: Karl Staaffs första ministär, Akad. avh. Uppsala 1923, s. 18. — Jfr referat av anförandet i D. N. och Aftonbladet den 4.9.1896. 1897 års riksdag. AK motion nr 124 ang. ändring av 1 § lagen den 12.3.1866 ang. ersättning av allmänna medel till oskyldigt häktade eller dömda. Nr 125 om förslag till ändring i gällande strafflagstiftning, att den tid, varunder tilltalad person suttit häktad, må kunna tillgodoräknas honom vid utmätande av straff. Nr 126 om förslag till betryggande bestämmelser ifråga om kungörande av slutting. — Härom även: KihlBERG, a.a., s. 243 f. Öman, a.a., s. 18 f. 1898 års riksdag. AK motion nr 169 om skrivelse till K. Mt med anhållan om utredning rörande införande av obligatoriskt rättsligt försvar för tilltalade i brottmål. Se härom ovan s. 302 och 304. 265 266 267 268 269
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=