Den offentlige försvararen 299 till s.k. reformer, var en av de personer, som själv arbetat med förslagen, nämligen hovrättspresidenten Staél von Holstein. Han tog i en artikelserie i Nordisk tidskrift 1892, betecknad som von Holsteins »affall» upp det danska reformförslaget och den norska jurylagen och ställde in dem i sitt kontinentala sammanhang.-^^ Hans slutsats blev att »den väg, på hvilken reformen leddes in genom 1884 års principbetänkande, är — en återvändsgränd». Sverige fick i bästa fall nöja sig med att följa i de båda övriga nordiska ländernas spår. Påföljande år, 1893, utgav Staaffs kusin, assessorn i Svea hovrätt C. O. Montan, som arbetat som sekreterare i förstärkta lagberedningen och dessutom hade medarbetat i Stockholms dagblad, en sammanfattande skrift »Reformarbetet rörande det svenska rättegångsväsendet 1880—1893», vilken inte enbart skulle vara »ett bidrag till vår rättshistoria». De, som i framtiden skulle komma att syssla med de här aktualiserade frågorna, borde genom skriften få »den kännedom, som utgör en nödvändig förutsättning för bedömandet af hvad hädanefter bör företagas».Även om Montans skildring är påtagligt objektiv, kan han icke underlåta att uttala sin kritik mot de konservativa krafter, som ständigt motarbetat varje reformpå brottmålsprocessens område: »Och om en gång äfven här rattegångsreformen börjar drifvas fram af ’gynnsamma politiska vindar’ skola stillaståendets män måhända få anledning att ångra, att de —i stället för att befordra en tidsenlig utveckling och förbättring af våra inhemska rättsinstitutioner — genom att motsätta sig hvarje reform af dessa institutioner bidragit till att bringa dem i allt starkare misskredit och sålunda förberedt deras fall. Ty sannolikt skall då mycket af det goda, som förtjänt bibehållas, sopas bort uti ’den stora reformen’.» Sammanfattningsvis kom alltså reaktionen mot beredningarnas förslag från jurister på den liberala reformflanken. Men också pressen kom att reagera positivt på Staaffs, Stael von Holsteins och Montans skrifter. Både Staaff och Montan ägnade sig för övrigt åt skriftställeri i dagspressen i Stockholm.^^^ I Aftonbladet tog man tillfället i akt att i samband med den uppmärksammade processen om det mörnerska broderdråpet i november 1891 på ledarplats uppmärksamma »en af bristerna i vårt rättegångsväsende», 238 Montan: Reformarbetet s. 99. Stael von Holstein: Om rattegångsreformen i de nordiska länderna. Nordisk tidskrift 1892, s. 295 ff, 390 ff, 476 ff. Även publicerad som särtryck 1892. Stael von Holstein: Om rättegångsreformen s. 57. Montan, a.a., förordet. Montan: s. 113 f. Kihlberg, a.a., s. 132. Jfr NJA I 1892. H. D.:s utslag 12.5.1892 nr 485. John G. Mörner ./. stadsfiskalen A. M. Johansson och Skandinaviska allmänna livförsäkringsföreningen. 240 242 239 210 243
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=