Den offentlige försvararen 293 knutna kring den då aktuella tullstriden, och brydde sig icke om att sätta sig in i de frågor, som var för dem främmande och än mindre i de frågor, som principbetänkandet underlåtit att behandla. Den 20.6.1887 framlade beredningen sitt betänkande.-®^ I likhet med nya lagberedningen fastslog den förstärkta lagberedningen utan större argumentation, att jurydomstolen ej skulle införas i vårt land.-®® Däremot ägnade förstärkta lagberedningen behandlingen av sakförarefrågan desto större intresse. Denna fråga hade blivit föremål för en omfattande diskussion och kritik, sedan nya lagberedningen hade presenterat sitt förslag 1884.-®^ En av de mest engagerade debattörerna var presidenten i Göta hovrätt O. W. Stael von Holstein — tidigare knuten till lagberedningen —,^®® som tog upp denna fråga i Jönköpings juridiska förening på våren 1885.-®® Ett stort antal sakförare i Stockholm inbjöd samma år till det första svenska sakföraremötet i Stockholm vid vilket O. A. Beckman fungerade som ordförande, göteborgsadvokaten Philip Leman som vice ordförande och C. O. Montan som sekreterare. Vid mötet behandlades den för denna grupp angelägna frågan omsakförareverksamhetens ordnande och mötet avgav ett utlåtande, som tillställdes förstärkta lagberedningen samma år.-^® Sakföraremötet krävde därvid bl.a. att ovillkorligt advokattvång vid överrätterna och vid H. D. (offentlig sakförare) skulle inrättas, att det däremot icke skulle uppsättas någon begränsning av antalet offentliga försvarare, att offentlig sakförares behörighet skulle prövas av central myndighet (ex.vis justitiedepartementet) och inte av domstol, att disciplinära frågor skulle avgöras av ett av de offentliga sakförarna bildat samfund, och att benämningen advokat skulle införas i lagspråket för de offentliga sakförarna. En fråga, som Stael von Holstein hade tagit upp. Förstärkta lagberedningens betänkande angående hufvudgrunderna för en ny rättegångsordning. (FLB) Sthlm 1887. =«« FLB s. 35 f. Montan: Reformarbetet s. 75 ff. FJan hade där framlagt särskilda förslag till rättegångslag, vilka dock endast i en huvudfråga avvek från NLB. —Montan: Reformarbetet, s. 10. 209 Dessa anföranden är tryckta: O. W. Stael von FIolstein: Om den offentlige sakförarens ställning i rättegången enligt Nya lagberedningens förslag. Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, 22 Ärg. Sthlm 1885, s. 309 ff. och Om sakförareverksamhetens frihet. Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, 22 Årg. s. 362 ff. 205 208 Utlåtande angående sakförareverksamhetens ordnande, af första svenska sakföraremötet år 1885, Sthlm 1885. —Sakföraremötet uppdrog åt en interimsstyrelse att utarbeta förslag till stadgar för ett blivande sakföraresamfund och att inbjuda till ett konstituerande möte. Detta hölls 19.3.1887 och föreningen antog namnet Sveriges Advokatsamfund. FFolger Wiklund: Sveriges Advokatsamfund 75 år, TSA Årg. 28, Sthlm 1962, s. 72. — Jfr Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. 24 Årg. Sthlm 1887, s. 607 ff. 210
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=