Rättshistoria —rättsvetenskap och historievetenskap 13 gentemot förvärvarens, dvs. det gäller att avväga intresset av samhällsskydd för en genom brottslig gärning (stöld, rån, förskingring) kränkt äganderätt, å ena sidan, och intresset av en snabb omsättning i handelslivet å den andra. Men penetrationen av det problemet leder i nästa steg till den kriminalpolitiska frågan hur samhället skall skydda sig mot häleri. Med extrem privilegiering av det extinktiva godtrosförvärvet, så som vi har i Sverige till skillnad från nästan alla andra ur rättskulturell synpunkt jämförbara länder, riskerar man att provocera fram häleribrott. Därmed skapar man en hälarmarknad, vilket i sin tur gör stöld av mera värdefullt lösöre lönsamt, eftersom det blir lätt och ofarligt att sälja tjuvgods till ett någorlunda hyggligt pris. Det extinktiva godtrosförvärvet kan alltså vara ägnat att öka risken för stölder. Därmed aktualiseras också utformningen av den straffrättsliga bestämningen av häleribrottet. Omvänt, en oinskränkt vindikationsrätt till gods, som ägaren berövats genom brott, kan visserligen antagas få en gynnsam repressiv effekt på häleriet och därmed på stöldbrottsligheten —det är därför Danmark och Norge behållit sina regler från Christian V:s Danske resp. Norske Lov om oinskränkt vindikationsrätt. Men då lägger man ofrånkomligen en börda på omsättningslivet. Folk vågar inte köpa »stöldbegärligt» lösöre utan att ingående pröva säljarens rätt till godset. Ytterligare ett steg in i problemet leder in på processrättens domäner. Hur skall den goda tron bestämmas och vilken sida skall ha bevisbördan därvidlag? Detta problemkomplex av sinsemellan sammanhängande och på varandra återverkande regler ur civilrätt, straffrätt och processrätt har under årtusenden prövat, för att inte säga plågat, lagstiftning, doktrin och praxis i alla länder med något utvecklad rättskultur. Än i dag är det aktuellt; det är rentav möjligt att vi i Sverige måste ompröva vårt mot handelsintresset så generösa reglering av godtrosförvärvet för att kunna effektivare bekämpa det vitt utbredda yrkesmässiga häleriet och därmed den alltmer ökade stöldbrottsligheten. Det får räcka med detta enkla exempel på hur en analys av ett civilrättsligt problem snabbt för in frågor från andra områden av rättsordningen. I själva verket är detta det normala. Varje rättslig normbildning får återverkningar, större eller mindre alltefter problemets politiska, sociala eller ekonomiska betydelse, inom olika delar av en rättsordning. Rättshistorikern måste i sitt arbete som historiker vara medveten om rättsordningens funktionella enhet. Man kan gå ett steg längre och säga att endast den juridiskt utbildade rättshistorikern har förutsättningar att med framgång angripa forskningsuppgifter, som nödvändiggör analys av en regels eller ett regelkomplex återverkningar inom rättsordningens olika områden. Han måste nämligen behärska tillräckligt mycket av regel-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=