Kjell Å. Modéer i det muntliga förfarandet icke utnyttjade alla de fördelar, som försvarets stärkta ställning hade medförtd”® Även om de reformer, som genomfördes i ett antal delstater, pekade fram mot en total reform, så kom fortfarande ett antal stater att avstå från juryn och bibehålla den gamla inkvisitionsprocessend®^ Efter ett nära tioårigt lagstiftningsarbete fick det tyska riket 1877 en ny och enhetlig domstolsförfattningd®^ De ordinarie domstolarna kom att inrättas i fyra instanser. Den lägsta instansen blev amtsrätten, som bildade s.k. Schöffengerichte för handläggning och avgörande av enklare straffsaker. Dessa appellerades till landsrätten, som bestod av civil- och straffkammare. Vid dessa domstolar sammanträdde periodiskt juryrätter, s.k. Schwurgerichte, för att behandla grövre brottmål, i första hand sådana brott, som enligt lag var belagda med dödsstraff eller tukthus.Tredje instansen var överlandsrätten och den högsta riksdomstolen i Leipzig. I domstolsförfattningskomplexet ingick också en straffprocessordning (StrafprozeBordnung, StPO) av den 1.2.1877, som också började tillämpas den 1.10.1879. Den nya StPO motsvarade ej reformivrarnas krav. Till de ivrigaste kritikerna räknades straffprocessualisten Heinrich Albert Zachariae, som kallade det första kommissionsförslaget för »ein reiner UntersuchungsprozeB mit accusatorischem Beiwerk». Inte heller den färdiga StPOblev vad de liberala straffprocessteoretikerna förutsåg, nämligen en process, som helt byggde på parterna (åtal—försvar). I stället, menade man, byggde processen fortfarande på en överstående domare och medverkande parter.^®' Den accusatoriska principen hade införts i huvud- ». . . manche Vertheidiger in Ländern, in welchen das öffentliche miindliche Verfahren neu eingefiihrt ist, ihre von der im friiheren schriftlichen Verfahren angewiesenen beschränkten Stellung abweichende Aufgabe noch nicht hinreichend begreifen, und von den ihnen zu Gebote stehenden Mitteln nicht genug Gebrauch machen». Mittermaier: Die Gesetzgebung s. 459. Jfr Mittermaier: Stellung des Vertheidigers. Magazin fiir badisches Recht 1, s. 230 ff och 421 ff. Sachsen och Sachsen-Altenburg. Eberhard Schmidt: Einleitung, s. 307. Mecklenburg-Schwerin, Mecklenburg-Strelitz, Schaumburg-Lippe, Lippe-Detmold och städerna Hamburg, Liibeck och Bremen. Eberhard Schmidt: Einleitung, s. 307. — Jfr Ingo Muller: 100 Jahre Wahrheit und Gerechtigkeit. Zum hundertsten Geburtstag der StPO 1.2.1977. Kritische Justiz Heft 1, 1977, s. 11. Gerichtsverfassungsgesetz 27.1.1877. — E. Kern: Geschichte des Gerichtsverfassungsrechts, Miinchen och Berlin 1954. Eberhard Schmidt: Einleitung s. 316 ff. Dessa Schöffengerichte, dvs. domstolar med lekmän som meddomare var föremål för omfattande diskussion, se härom ex.vis [J. Kreuger] : Goos contra Binding rörande de s.k. Schöffengerichte. Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning. Ärg. 15, Sthlm 1878, s. 532 ff. Betr. jurydomstolarnas kompetens. Uppström: Om domstolarnas inrättning, s. 41 f. Uppström: Om domstolarnas inrättning s. 25 ff. Ingo Muller: 100 Jahre Wahrheit und Gerechtigkeit. Zum hundertsten Geburtstag der StPO am 1.2.1977. Kritische Justiz Heft 1 1977 s. 12. 272 106 101 102 103 104 105 106 107
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=