Kjell Å. Modéer inse statens förbindelse att anordna rättskunniga defensorer för anklagade, derest icke de sorgligaste misstag skola begås i straffdomar».®® Vid det nordiska juristmötet i Stockholm 1875 kom således den egentliga diskussionen i sakförarfrågan att äga rum. Debattörerna hade då en tendens att föra över diskussionen till frågan, om det var önskvärt att rättslärda advokater fanns till biträde åt rättssökande parter. Men dåvarande t.f. presidenten Karl Johan Berg vred tillbaka klockan och underströk att här var endast frågan om sakförarverksamheten skulle betraktas som ett fritt yrke eller ej.^® Den, som dessförinnan talat och fått reaktionen från Berg, var just vice häradshövdingen Beckman, som frågade, vad som kunde vara den egentliga orsaken till att »Sverige ensamt bland alla civiliserade stater på jorden saknar ett advokatstånd, och att allmänheten här i landet lider en kännbar brist på personer, som ega kunskaper, förmåga och vilja att biträda den samma med deras af lagarne beroende angelägenheter?» Denna närmast retoriskt formulerade fråga, riktades samtidigt till den nya lagberedning, som med presidenten Berg som ordförande erhållit sin instruktion den 22.1.1875 och som bl.a. just fått till uppgift att revidera rättegångsbalkens regler. 266 4. Komparativ översikt År 1880 påbörjade Nya lagberedningen sitt arbete med rättegångsordningen. Beredningens arbete skall ses mot bakgrund av det omfattande lagstiftningsarbete, som på processrättens område ägde rum runt om i Europa, och vilket arbete också resulterade i ett antal antagna straffprocessordningar eller förslag till dylika. När lagberedningen arbetade med dessa frågor, hade detta lagstiftningsarbete resulterat i såväl antagna lagar i Tyskland-österrike 1877 resp. 1875 som lagförslag i Danmark 1875—77. Ungefär samtidigt med lagberedningen komen processkommission i Norge att utarbeta ett lagförslag till straffprocesslagstiftning. För lagberedningens räkning kom Ivar Afzelius, WilhelmUppström och Axel örbomatt göra resor till kontinenten för att studera processreformerna; Afzelius civilprocessen. Uppström och örbomstraffprocessen.’^ ** Christian Naumann: Anm. i Tidskrift för Lagstiftning, lagskipning och förvaltning, Ärg. 10, Sthlm 1873, s. 348 ff. Förhandlingar vid andra nordiska juristmötet i Stockholm den 26—28 augusti 1875, s. 24 f. Förhandlingar etc. s. 15 f. I. Afzelius: Grunddragen af rättegångsförfarandet i tvistemål. Jemförande framställning af utländsk och svensk lagstiftning. Sthlm 1882, W. Uppström: Utdrag af en reseberättelse. Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, Ärg. 15, Sthlm 1878, s. 544 ff. W. Uppström: Om domstolarnas inrättning och dermed sammanhängande
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=