Den oflFentlige försvararen Rättshistoriska studier rörande frågan om rättegångshiträde ät häktad Av Docent Kjell Å. Modéer 1. Inlednmg Svensk reformlagstiftning under 1800-talet och 1900-talets första hälft har inte kännetecknats av några dramatiska kast. Tvärtomhar den svenske lagstiftaren i stor utsträckning ägnat sig åt detaljreformer. Drömmen om den stora lagkodifikationen av kontinental modell, som präglades i spåren av den nya författningen 1809, krossades redan på 1840-talet. Även den nya målsättningen, en successiv översyn och revision av de olika balkarna i 1734 års lag, har skett i maklig takt och har merendels föregåtts av detaljreformer. Ett paradexempel på, hur lagkommitténs visionära idéer icke kunnat förankras i den reella verkligheten, finner vi på processlagstiftningens område. Åtskilliga av de reformer, kommittéen föreslog rörande straffprocessen eller principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration, inkvisitionsprocessens avskaffande till förmån för den ackusatoriska processen och lekmännens ställning i processen, diskuterades lika livligt i lagkommittén på 1820—1830-talet som 100 år senare i processkommissionen och processlagberedningen. I denna uppsats skall jag behandla en processrättslig detaljreform, bakgrunden till och tillkomsten av 1906 års lag om rättegångsbiträde åt häktad. En redovisning av denna lagstiftnings tillkomsthistoria kräver, att reformen sättes in i sitt större straffprocessuella sammanhang. Detta är i sig naturligt. Den tilltalades ställning i straffprocessen är en central fråga för den möderne straffprocessualisten. På straffrättens område fokuserades intresset under 1800-talets första hälft alltmer från brottet till brottslingen, i straffprocessen från åklagaren—domaren till den tilltalade. I inkvisi-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=