Skattepolitiskafrågor för en mansålder sedan 247 Enligt 1902 års förordning var inkomstskatten progressiv. Denna metod att utta skatt var naturligtvis den mest revolutionerande nyheten i hela förordningen. Frågan om en progressiv contra proportionell skatt hade då sedan en tid diskuterats i Sverige. Redan i 1894 års förslag finner man frågan närmare utvecklad. I betänkandet framhölls, att tanken på en progressiv skatt i debatten hade motiverats på olika grunder. Oftast hade framhållits, att skatten borde, för att vara avpassad efter skatteförmågan, medföra för alla medborgare ett jämförelsevis lika stort offer. Till förmån för en progressiv skatt hade även i diskussionen åberopats, att skatten vid sidan av sin fiskala betydelse jämväl kunde äga en social funktion, nämligen att verka utjämnande på inkomst- och förmögenhetsfördelningen. De skevheter, som uppkomi ett samhälle med fri konkurrens, kunde rättas till. Försvararna av en proportionell skatt, framhöll kommittén, förnekade emellertid det berättigade i att en skatt skulle tillläggas annan uppgift än den rent finansiella. De framhöll även det godtyckliga i såväl den progressiva skalan som den gräns för progressionen, vilken var nödvändig, om inte konfiskation av större inkomster skulle ske. Dessa försvarare av den proportionella inkomstskatten betonade vidare, att en progressiv skatt motverkade sparsamheten, samt att den i den händelse progressionen gjordes lindrig, knappast tillförde statskassan mer än en proportionell skatt, och, i fall progressionen gjordes mer kännbar, kunde föranleda, att kapitalet lämnade Sverige eller undanhölls staten. De argument, som här framförts för och emot en progressiv skatt, kunde lika gärna vara hämtade från dagens skattepolitiska debatt. Frågorna är desamma. Man vill åstadkomma en inkomst- och förmögenhetsutjämning med hjälp av progressiva skatteskalor. Kritiken mot marginalskatterna riktar sig mot att de hämmar sparandet och arbetsviljan och medför starka frestelser till falskdeklaration. Kapitalflykt blir också en konsekvens. Argumenten i debatten är likartade. I dag är marginalskatten 58 ®/o i det högsta inkomstskiktet. Skatten skall läggas ihop med en kommunalskatt, som i allmänhet uppgår till cirka 27 ®/o, och för vissa skattskyldiga med arbetsgivaravgifter till belopp, som medför en skatte- och avgiftsbelastning på nära 100 procent. 1902, då progressiv skatt första gången infördes var skattesatsen i det högsta inkomstskiktet i förordningen fyra procent. Allt är sannerligen relativt. En betydelsefull fråga, som debatterades vid tiden kring sekelskiftet och som fortfarande är aktuell, gällde aktiebolagens ekonomiska dubbelbeskattning. Tidigare beskattades aktiebolagen för sin vinst. Däremot beskattades inte särskilt utdelningen hos delägarna. I och med att tanken på en progressiv skatt blev allt mer framträdande, fann man att det inte kunde vara riktigt att låta bolaget vara skattesubjekt. I stället borde en 1894 års förslag s. 118 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=