RS 5

Nils Mattsson 242 och under perioden 1906—10 till 40 539 183 kronor.^ Dessa belopp fördelade sig sålunda: Bevillning Stämpelav särskilda förmåner och rättigheter Grundskatt, Inkomsttionde, va- och förkansavgifter mögenhets- egendom skatt Bevillning av fast Är Lastpenningar och tonnageavgifter medel samt inkomst m.m. 4 424 731 7 270 361 692 938 3 770 840 502 294 1891— 1895 1906— 1910 45 552 14 456 165 12 546 135 290 162 12 527 248 673 921 Vilka spörsmål var det då som dominerade den skattepolitiska debatten under senare delen av 1800-talet? Bevillningsförordningarna, som tidigare tydligt var utformade efter principer gällande för avkastningsskatter, fick mer och mer inslag av regler utmärkande för en subjektiv inkomstskatt, där hänsyn vid fastställandet av skatteobjektet togs till den faktiska inkomsten hos den skattskyldige samt till olika faktorer hos honom, som kunde anses vara av betydelse för bedömningen av skatteförmågan. Detta förutsatte bl.a. att kostnader av skilda slag skulle beaktas vid beräkningen. Numera är detta en självklarhet men då var det en nyhet.^ Utvecklingen gick dock relativt långsamt. 1861 års bevillningsförordning, som i olika avseenden bröt mot tidigare beskattningsprinciper, medgav den skattskyldige att göra vissa avdrag för kostnader han haft. Flera begränsningar gjordes dock. Viktigaste undantaget var den beräkning av inkomst på fastighet, som skulle ske enligt förordningen. Utgångspunkten vid beräkningen skulle inte vara de verkliga intäkterna och kostnaderna. I stället skulle en medelavkastning av fastigheter bilda grunden. Medelavkastningen beräknades till viss procent av fastighetens taxeringsvärde. Denna procentsats var fastställd i bevillningsförordningen. Först var den 3 ®/o för jordbruksfastighet och 5 ®/o för annan fastighet, men sedan grundskatterna avskrivits genom beslut av 1892 års urtima riksdag fastställdes den beräknade inkomsten till 6 Vo av jordbruksfastighet och fortfarande 5 Vo av annan fastighet. Denna i lag angivna intäkt var en beräknad medelavkastning, där hänsyn tagits till de kostnader, som kunde vara förbundna med fastighetsskötseln. Några faktiska kostnader, som den skattskyldige haft, fick därför inte avdras. De var redan beräknade. Anledningen till att inkomstredovisningen skulle ske på detta sätt var säkerligen främst följande. Skulle de verkliga intäkterna och kostnaderna * Uppgiften hämtad från Statistisk Årsbok. ® Jag bortser då från den korta tid under vilken 1810 års bevillningsförordning var i kraft. Denna progressiva skatt avskaffades efter att ha gällt under två års tid.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=