Nils Mattsson 240 intar en central roll i samhällsdebatten. De ämnen, som f.n. är under diskussion, är kända för den intresserade allmänheten. Trycket av marginalskatterna plågar många. De progressiva skatteskalorna får ideligen justeras, för att inte löneavtalsrörelserna skall bryta samman. De direkta skatterna har totalt nått en sådan omfattning, att ett ökat uttag inte är möjligt. Andra inkomstkällor har i stället kommit till användning. Indirekta konsumtionsskatter (allmän omsättningsskatt och numera mervärdeskatt) har sedan slutet av 1950-talet tillfört statskassan betydande belopp. Under budgetåret 1977/78 beräknas inkomsterna av mervärdeskatten uppgå till 28 000 milj. kronor. Fördelarna och nackdelarna av en indirekt konsumtionsskatt har varit föremål för ett stort politiskt intresse. Konsumtionsskatterna träffar inte som en progressiv inkomstskatt högre inkomster hårdare. Används hela inkomsten till köp av skattepliktiga varor och tjänster är skatten närmast proportionell. Eftersom den del av inkomsten, som sparas, inte träffas av skatten, har den från olika håll ansetts gynna dem, somhar möjlighet att spara. Under senare år har emellertid framförallt arbetsgivaravgifterna tilldragit sig intresse. De har ökat mycket snabbt, särskilt under 1970-talet. Det är svårt att få fram exakta siffror, men man beräknar att socialförsäkringssektorn (inkl. AP-fonderna) tillförs avgifter under 1977 till ett belopp av 48 000 milj. kronor.^ Den allra största delen av detta belopp erläggs av arbetsgivarna. I samband med den snabba ökningen av arbetsgivaravgifterna har främst diskuterats, i vilken utsträckning avgifterna försämrar industrins konkurrenskraft på exportmarknader och på hemmamarknader med utländsk konkurrens. En viktig fråga för bedömningen av arbetsgivaravgifterna har också varit möjligheterna för arbetsgivarna att övervältra skatten på löntagarna i form av lägre löneökningar eller på konsumenterna i form av ökade priser på varor och tjänster. Arbetsgivaravgifterna har varit den främsta vägen för statsmakterna under senare år att tillföra det allmänna ytterligare skattemedel och på så sätt åtminstone till viss del täcka inkomstbehovet. De har relativt lätt kunnat införas, eftersomen stor del av allmänheten inte har haft möjlighet att följa sammanhanget mellan företagens kostnadsökningar och de höjda priserna. Naturligtvis förändras de frågeställningar, vilka skattepolitiskt intresserar allmänheten, från tid till annan. I och med att utvecklingen gått så hastigt, har på kort tid problem, vilka var aktuella tidigare, skjutits i bakgrunden, medan andra kommit i stället. Även om mycket förändrats, är det ändock inte ointressant att gå tillbaks i tiden till åren kring sekelskiftet för att söka finna och studera skattepolitiska frågor, som då - Se reviderad finansplan, bilaga till kompletteringspropositionen år 1977.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=