Skattepolitiska frågor för en mansålder sedan Av Professor Nils Mattsson Det var bättre förr. Detta påstående väcker olika reaktioner. För många framstår en sådan uppfattning, som ett tydligt uttryck för ett reaktionärt tänkesätt. Det såg helt visst annorlunda ut förr i tiden, menar man, men utvecklingen har medfört i stort sett positiva förändringar. Visserligen kan det finnas olika tendenser i dagens samhälle, som det finns anledning att kritisera, men de flesta av dem har varit en nödvändig förutsättning för eller en följd av en utveckling, som ändock måste uppfattas som positiv och som flertalet medborgare önskat få förverkligad. Å andra sidan finns det många, som menar att det åtminstone ligger viss sanning i påståendet. På olika områden gör man jämförelser mellan förhållanden förr och nu. Man framhäver då gärna den frihet man ansåg medborgarna förr hade. Vanligen pekar man på att det offentligas roll i samhällslivet och i samhällsekonomin tidigare inte var så utpräglad. Varje människa fick i större utsträckning sköta sig själv och skapa sin egen tillvaro. Den mest uttalade förändringen under 1900-talet måste vara det ökade inflytandet för stat och kommun; en utveckling somsåledes vissa uppfattar positivt och andra negativt. Denna utveckling markeras bl.a. vid en jämförelse mellan statsinkomsterna olika år. Kring 1890 kunde de egentliga statsinkomsterna beräknas till cirka 75 milj. kronor, vid första världskrigets utbrott till cirka 200 milj. kronor och vid andra världskrigets utbrott till cirka 1 200 milj. kronor.^ I statsbudgeten för budgetåret 1977/78 beräknas de egentliga statsinkomsterna uppgå till cirka 112 000 milj. kronor. En likartad utveckling visar de kommunala inkomsterna. Denna väldiga förändring har medfört, att skattepolitiska frågor i dag ^ Närmare statistik finns i Statistisk Ärsbok för resp. är.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=