Per Henrik Lindblom 218 i 1960 års förslag bygger nämligen i allt väsentligt på 1947 års betänkande och därigenom indirekt på 1909 års förslag. Härtill kommer att det framgår av motiven till den särskilda bestämmelse jag nyss citerat att den jämkning som företogs av lagtexten var av redaktionell natur.®- Den lagtekniska utformningen av kapitlet om rättsförhållandet mellan grannar kan således ej tas till intäkt för förekomsten av en särskild talerättsregel i immissionsmål. Framställningen om kravet på rättslig anknytning till fast egendom avslutas i 1947 års betänkande med påpekandet att denna fråga ej är reglerad i lagförslaget utan »torde få avgöras i praxis efter omständigheterna i de särskilda fallen».®^ Även detta uttalande, som f.ö. återkommer i 1960 års betänkande,®'* torde avse frågan när talan av eller mot annan än fastighetsägare skall bifallas och sålunda inte frågan om bristande rättslig anknytning till fast egendom skall handläggas som en fråga omprocesshinder eller som ett materiellt rättsfaktum. I 1960 års jordabalksförslag (SOU 1960: 24—26) bygger de immissionsrättsliga reglerna, som nyss sagts, i allt väsentligt på 1947 års betänkande och därigenom indirekt även på 1909 års jordabalksförslag. Denna överensstämmelse gäller också de frågor vi sysslar med. I motsats till vad som tidigare varit fallet inom lagstiftningsarbetet använder man sig emellertid i likhet med Ljungman av termen saklegitimation i sammanhanget och definierar denna fråga såsom gällande vem som är »rätt kärande eller svarande», ett uttryckssätt som ju använts redan i 1909 års betänkande.®® Termen saklegitimation kommer således in i det immissionsrättsliga lagstiftningsarhetet först då denna term — åtminstone ur en processualists synvinkel —blivit inadekvat vad gäller de frågor man betecknade därmed. Man anknyter också till definitioner, som begagnades under de första decennierna på 1900-talet, då man i processrättslig doktrin fortfarande karaktäriserade saklegitimationen som en materiell fråga.®® Det synes i vart fall ej ha varit lagberedningens avsikt att anknyta till begreppet saklegitimation i dess betydelse enligt samtida processrättslig doktrin. På grund av de oklarheter som de ovan diskuterade uttalandena är behäftade med, kan man kanske säga att frågan om talerätt i immissionsmål lämnats öppen i förarbetena till den nya jordabalken. Detta antagande vinner också visst stöd i remissvaren över 1960 års förslag, där man från en del håll riktar kritik mot de oklarheter som vidlåder »saklegitimations- »1 ImS s. 29. *2 SOU 1960: 25 s. 72. *2 SOU 1947: 38 s. 127. SOU 1960:25 s. 71. Jfr LB 1909 s. 174 f. och ovan vid not 69. ** Jfr ovan under 3.1. samt Kallenberg: Svensk Civilprocessrätt I s. 582 i not 8 och s. 589.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=