RS 5

Per Henrik Lindblom 200 Lagen går ut på att störningar av nyssnämnt slag skall förebyggas så långt detta är praktiskt och ekonomiskt möjligtd® I anledning av uppkommen eller befarad olägenhet genom miljöfarlig verksamhet kan talan om ersättning, förbud eller ändringsåtgärder föras vid fastighetsdomstol. Den som utövar, eller ämnar utöva, miljöfarlig verksamhet kan emellertid efter prövning av koncessionsnämnden för miljöskydd få tillstånd — koncession — till verksamheten. Meddelad koncession medför att en förbudstalan skall ogillas,^- medan däremot en talan om ersättning kan bifallas även i de fall då tillstånd föreligger och meddelade föreskrifter efterföljts.^^ För vissa slags anläggningar föreligger inte bara möjlighet utan också skyldighet att söka tillstånd och en sådan koncessionsplikt råder vid åtskilliga former av miljöfarlig verksamhet.Naturvårdsverket kan emellertid meddela dispens från skyldigheten att söka koncession.^® Denna möjlighet att undgå den många gånger tids- och kostnadskrävande utredningen inför koncessionsnämnden utnyttjas i stor utsträckning. Dispensbesluten, som ofta är förenade med villkor för verksamhetens bedrivande, innebär i motsats till koncession ej något hinder mot bifall till en senare förbudstalan.^® Den som utövar miljöfarlig verksamhet är — som nyss sagts — under vissa förutsättningar skyldig att utge ersättning för skada eller olägenhet som uppkommer genom verksamheten. Om culpa föreligger kan ersättning givetvis utkrävas enligt allmänna skadeståndsregler.^^ Men ofta är de uppkomna störningarna en följd av en ur samhällets synpunkt önskvärd kommer även att bli fallet i denna framställning. I ML används begreppet »miljöfarlig verksamhet» och i anslutning härtill kommer jag att begagna termerna miljöskada och miljöförstöring som beteckning på effekten av sådan verksamhet. Prop. 1969:28 s. 1. — Vad gäller den närmare innebörden härav se framför allt S. Westerlund: Miljöfarlig verksamhet (1975). ** I fortsättningen avses, dä ej annat framgår av sammanhanget, med förbudstalan även talan om ändringsåtgärder eller försiktighetsmått, som ju också de innebär ett yrkande om förbud mot verksamheten i dess förhandenvarande form, jfr Ljungman s. 77 f., A. V. Lundstedt: Grundlinjer i skadeståndsrätten Bd 2: 2 (1948) s. 280 not 9 och ImS s. 310 not 1. Att bifall till en ändringstalan i praktiken kan få samma verkan som en framgångsrik förbudstalan illustreras av rättsfallet NJA 1950 s. 89 (vattenmål). Se 22 § jfr m. 37 § ML och prop. 1969; 28 s. 235 f. och 285. — Om ansökan om koncession inges sedan förbudstalan väckts skall förbudsmålet förklaras vilande, 36 § ML. Prop. 1969: 28 s. 235. — Enligt de sakkunnigas förslag skulle även tillståndsfrågan prövas av domstol, se nedan under 5. 10 § ML och miljövårdskungörelsen, som innehåller tillämpningsföreskrifter till ML. I vissa fall gäller endast anmälningsplikt till naturvårdsverket eller länsstyrelsen. 10 § 2 st. ML. — I vissa fall kan även länsstyrelsen meddela tillstånd eller dispens, 17 § ML. Prop. 1969:28 s. 204 f. A. prop. s. 240 f.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=