Kontinuitet och anakronismer En Studie i anslutning till miljöskyddslagens förarbeten Av Professor Per Henrik Lindblom Syfte och imiehåll Med den här artikeln avser jag att illustrera faran med dåliga kunskaper på rättshistoriens område. Jag kan knappast misslyckas. Är framställningen behäftad med felaktiga påståenden och slutsatser har jag skämt ut mig offentligt och därigenom bevisat min tes. Är det å andra sidan i någon män riktigt vad jag skriver bör uppsatsen kunna fungera som exempel på hur ett måhända något förhastat antagande omäldre rätt varit ytterst nära att styra lagstiftningen i olycklig riktning. Att det eventuella misstaget sannolikt var en följd också av bristande kommunikation över ämnesgränsen civilrätt — processrätt bör inte göra berättelsen mindre sedelärande. För den som under några år haft förmånen att arbeta nästan vägg i vägg med Gösta Hasselberg uppe under takåsarna på Juridicum i Uppsala ligger det nära till hands att hämta sitt material från grannelagsrätten. Men ämnesvalet kan också motiveras med att vi här har att göra med ett intresseväckande rättsområde ur såväl ideologisk som rättshistorisk ^ och systematisk ^ synpunkt Man kan iaktta en utveckling från utpräglad individualism i äldre romersk rätt ^ fram till ett tillstånd då grannelagsrätten — kanske framför allt immissionsrätten ^ — genom den industriella och politiska utvecklingen blivit en angelägenhet för alla. Det är inte längre ^ Se t.ex. S. Ljungman: Om skada och olägenhet från grannfastighet (1943) s. 11—56 och 158—174. ® A.a. s. 1 ff. och nedan under 2.2. ® Ljungman s. 12. * Jag systematiserar här immisionsrätten som en del av grannelagsrätten, jfr dock nedan i not 42 och 44. Betr. immissionsrättens förhållande till miljörätten se nedan i not 28. 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=