196 Stig Jägerskiöld medgavs emellertid undantag till förmån för ett strängare ansvar. Jämförelser med främmande rätt visar, att motsvarande undantag gjorts i flera andra av dåtidens romersk-rättsligt påverkade rättsordningar. Under förarbetena till den nya lagen har culpa-principen likaledes godtagits som en allmän norm för straffrättsligt liksom för skadeståndsrättsligt ansvar. Även här framtvang emellertid olika, oftast praktiskt rättspolitiska synpunkter, kritik samt i vissa fall undantag. Lagkommissionens debatter i ämnet erinrar om de åsiktsbrytningar under arbetet på den stora tyska lagkodifikation, som blev Burgerliches Gesetzbuch. Det fanns i den svenska lagkommissionen medlemmar, som av dogmatiska skäl ville under alla förhållanden tillämpa culpa-principen, men även andra lagstiftare, som ville medge undantag från denna. Slutresultatet blev, att culpa-principen visserligen är den helt dominerande, men att några undantag medgivits, såsom i fråga om ansvaret för skada, vållad av djur, och gästgivares ansvar för anställdas handlande. Med den allmänna romerskrättsliga traditionen överensstämde, att culpaansvaret nyanserades med hänsyn till olika avtals natur och särskilt med ledning av utilitetsgrundsatsen. Det är uppenbart den justinianska rätten och dess efterföljare i europeisk doktrin, som präglat svensk rättsvetenskap, lagstiftning och rättspraxis. Så har culpa-principen tillämpats som en allmän norm för skadeståndsskyldighet i vårt land i vart fall från 1600-talets början; den har gällt oavsett omculpa-ansvar uttryckts i lagstadganden eller ej. Först i 1864 års SL har en generell regel införts med avseende på brott; det var ej någon nyhet (jfr Forsman, a.a. s. 429). Civilrättsligt var culpa en allmän skadeståndsgrund, se 1826 års civillagförslag, motiven s. 172 f., 189, 209. Flera äldre stadganden omsträngare ansvar förslogs nu avskaffade; detta är dock inget vittnesbörd omnågon ny uppfattning om culpa-ansvaret, utan endast en fortsättning av strävanden, som varit märkbara redan i den stora lagkommissionen före 1734 års lag. Kan man sålunda konstatera att culpa-principen kunnat hävdas under de mest skiftande samhällsförhållanden fram till våra dagar, är det ett vittnesbörd om fastheten i rättsbildningen. Det är först när försäkringsväsendet skapat andra möjligheter till fördelning av risker, som en ny utveckling sätter in, samtidigt som de tekniska och industriella förhållandena ökat riskerna för individerna. Förkortningar Cod = Codex CR = Codex rationum D. = Digesterna DB = Dombok 1. = Institutiones LC = Liber causarum SZ = Zeitschrift der Savigny-Stiftung fur Rechtsgeschichte
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=