Stig Jägerskiöld utan slagen. Står också uti be:te 19 kap. (Byggningabalken) om fä dräper fä, så vare ogillt.» I hovrättens dom ogillades Bångs talan (14.11.1636). Domskäl saknas. Jag har ovan sökt redovisa ett antal avgöranden av överrätterna rörande culpa-ansvar vid skada utanför kontraktsförhållanden. Den vanligen segrande culpa-grundsatsen har brutit sig mot krav på strängare ansvar. På några få områden har den måst vika för dessa. Problemen kan återfinnas i nära nog alla europeiska rättsordningar —med en mångfald skiftande lösningar av ansvarsfrågan. 172 6. Särskilt om culpa-a?7svar i kontraktsrättsliga förhållanden På kontraktsrättens område var förutsättningarna för culpa såtillvida olika, som utgångspunkten är parternas förpliktelser. Redan kontraktsbrottet kan uppfattas som ett vållande.^®® Parterna är pliktiga att i god tro fullgöra ingångna avtal, eljest föreligger culpa in contractu. Till detta ansvar lades culpa in contrahendo, vårdslöshet vid avtalsslut (se t.ex. Göran Brie ./. J. v. Staden, LC94,1644). Culpa-principen utesluter dock här ofta strängare skadeståndsansvar. En person, förklarade Svea hovrätt den 15 maj 1655, som åtagit sig att transportera ett parti mjöl, behövde ej svara för en olyckshändelse, som drabbat partiet ifråga. Han hade nämligen sig ej »till casus fortuitos . . . obligerat» (CR fol. 39 v.). Hade man varit vållande till en skada, fick man svara härför. Stockholmsköpmannen Anton Bruin uttryckte förhållandet, när han gjorde krav gällande mot en kontraktspart (1667). Denne, Fock, hade »givit occasionem damni». Han borde därför »consequenter den billigt nog refundera . . . secundum regulam, qui occasionem dat damnum ipsum fecisse dicitur». För detta borde han åläggas skadestånd och bestrida alla rättegångskostnader, med ränta. Ty, hävdade Bruin, »qui damnum sua culpa sentit, non sentire videtur» (LC 118:1, nr 10, CR 5.12.1668). Med stöd av denna culpa-princip byggdes viktiga delar av civilrätten ut. Den präglade avtalsrätt, köprätt, värdepappersrätt och transporträtt, områden där den skrivna lagen gav jämförelsevis liten vägledning. Skadeståndsreglerna inom vår äldre kontraktsrätt kom emellertid att starkt påverkas av ett antal principer, som utbildats redan under romartiden, och som ingick i Corpus juris civilis. En grundsats av stor vikt under det här behandlade tidsskedet var den tidigare nämnda utilitetsgrundsatsen. Liksom i den förhärskande kontinentala doktrinen fick culpaEn säljare får svara för underlåten leverans av spannmål ehuru detta beror av att kronan tagit spannmålen i beslag; säljaren har nämligen ej träffat förbehåll om ansvarsfrihet. Se Anna Döpken ./. Ingemar Persson, LC 105: 2, nr 13.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=