Göran Inger 118 lag. För dessa maskiner var byggnaden att anse som en beklädnad, och de hade genom den särskilda grundläggningen blivit närmare införlivade med byggnaden. Av regeln att allt som utgör en verklig beståndsdel av ett föremål inbegripes i detta föremål, menade lagberedningen följde, att till en byggnad skulle först och främst dess egna beståndsdelar, såsomyttre och inre väggar, tak, golv, enkla dörrar, fönster och luckor, trappor, fastklistrade tapeter, panel och dylikt. Till en byggnad hörde även dess fasta inredning, oberoende av hur denna sedan blivit fästad, »således vare sig den är inmurad, intimrad, fastlödd, fastlimmad eller fäst genom spikar, nitar eller skruvar». Till den fasta inredningen hörde enligt lagberedningen icke blott vindskontor, garderober, kakelugnar, fasta spislar, hissar, spiltor, bås, kalvkättar, krubbor och dylikt utan även sådana möbelliknande inrättningar som fasta köksbord, bänkar, vedlårar, hyllfack, arbetsbänkar och -bord men däremot icke vanliga möbler och maskiner även om de blivit genom spikar, nitar eller skruvar fastsatta vid byggnaden. Till inredningen skulle också enligt lagberedningen kunna räknas ledningar för uppvärmning, belysning, luftväxling samt vattens inledande eller bortförande och dit hörande motorer. — Här påminnes man om att det just vid denna tid började införas hissar samt vatten och avlopp i bostadshusen i de större städerna. Till byggnad bör även hänföras vissa helt och hållet lösa föremål, som blivit anskaffade för stadigvarande bruk å densamma, såsom dubbla dörrar, fönster och luckor, nycklar och annat därmed jämförligt. I detta sistnämnda påpekande återfinner man önskemålen, som framfördes från vissa fabriksföreningar i de ovan nämnda remissvaren. Sedan lagberedningens förslag avlämnats den 4 juli 1892, inhämtades yttranden däröver från kommerskollegium, överståthållarämbetet, samtliga kungl. befallningshavande, fullmäktige i Jernkontoret, ett antal fabriksoch hantverksföreningar. Köpings mekaniska verkstad, repslagaren N. Larsson i Örebro samt Stockholms läns hushållningssällskap.^® De flesta remissinstanserna förklarade härvid sig icke ha något att erinra mot det framlagda lagförslaget eller ansåg icke, att något deras yttrande i ämnet var påkallat. Bland dem som godtog det framlagda förslaget, bör nämnas Jernkontoret. Endast några få instanser önskade få mindre ändringar införda. Kommerskollegiet gav i sitt remissvar uttryck för sin stora uppskattning av lagberedningens lagförslag, som enligt kollegiet betecknade ett betydande framsteg, då det gällde att klart angiva, vad som skulle vara att anse som fast respektive lös egendom. »I förslaget, som synes Kollegium vara med reda och öfverskådlighet uppställdt, äro enligt Justitiedepartementets konseljakter till konseljen den 29 jan. 1895. RA.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=