Göran Inger förslag till allmän civillag 1826 som Äldre lagberedningen i sitt förslag 1847 bl.a. föreslagit att gruvor skulle hänföras till den fasta egendomend® I sitt eget yttrande instämde kommerskollegium med de åsikter, som framförts i de av Strömfelt och Swartling avgivna motionerna samt i riksdagsdebatten och riksdagens skrivelse till Kungl. Maj:t, att frånvaron av uttryckliga lagbestämmelser angående vad som var att anse som fast respektive lös egendom vållade stora olägenheter i många avseenden och i synnerhet inomaffärslivet.^® Kommerskollegiumåberopade härvidlag även de yttranden som avgivits av fabriksföreningarna i rikets städer. Man fastslog också, att dessa olägenheter var särskilt framträdande inomfabriksindustriens område. »Under det att nemligen inom detta område förekommer ett ej ringa antal föremål, som, på grund af sitt värde, eljest skulle finnas egnade att utgöra säkerhet vare sig vid förlagsinteckning, om de vore lös egendom, eller vid fastighetsinteckning, om de vore att anse såsom fast egendom, varda likväl dessa föremål till följd deraf att de på grund af ovissheten om till hvilketdera slaget af egendom de, i fall af tvist, komme att hänföras, af försigtige långifvare icke godkännas såsom föremål hvarken för förlags eller fastighetsinteckning, mindre användbara såsom säkerheter i dessa afseende». Kommerskollegium påtalade också, hur denna brist på tydliga lagbestämmelser om vad som var att anse som fast eller lös egendom gjorde sig gällande även vid fastighetsköp och vid avtal om fast egendom över huvud och ofta föranledde tvister och rättegångar. Samtidigt som kommerskollegium sålunda pekade på olägenheterna av bristen på tydliga lagbestämmelser inom det aktualiserade lagområdet, framhöll det emellertid svårigheterna att åstadkomma de önskade lagbestämmelserna. Kollegiet ansåg icke, att det var vare sig praktiskt möjligt eller önskvärt att i likhet med den franska lagens bestämmelser räkna upp de föremål som vore att anse som fast egendom, vilket man föreslagit. — Kommerskollegium syftade här tydligen på de tidigare här anförda uttalanden av Strömfelt och lagutskottet. — Det hade också framgått av fabriksföreningarnas remissyttranden, att det icke var likgiltigt till vilketdera slaget av egendom vissa föremål vid ett dylikt uppräknande hänfördes. Om den Äldre lagberedningens förslag till jordabalk av år 1847, enkannerligen dess förslag till lagbestämmelser om fast egendom, Jordabalk, I kap. 1—5 §§, yttrade kommerskollegium, att det icke syntes »innefatta någon mera väsentlig skiljaktighet i berörda afseende från hvad som nu Förslag till Allmän Civillag, Stockholm 1826, s. 57. Förslag till Giftermåls-Balk, Äfvda-Balk, Jorda-Balk och Byggninga-Balk, Stockholm 1847, s. 81 f. Handlingarna ingå i Justitiedepartementets konseljakter till konseljen den 29 januari 1895, Riksarkivet, Stockholm. 108
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=