97 JORDEBOK OCH ÄGANDERÄTT åsigt en ganska nyttig förändring, hvilket icke vidare behöfver utvecklas».®^ Kammarkollegiet föreslog under 12 punkten, att kronoegendomarna skulle införas i jordeboken under tvenne avdelningar, nämligen den första med rubrik »Under allmän disposition» samt den andra med rubrik »Under enskild disposition», det vill säga, förklarade kollegiet, »sådana som äro under åborätt upplåtna». Enligt byrådirektör H Skotte i hans i Skattefjällsmålet ingivna »PM ang renbetesfjällens jordeboksredovisning» »synes kollegiet sålunda ha avsett, att under den senare avdelningen skulle upptas endast sådana kronoegendomar, som innehades under stadgad åborätt». I Kungl Maj:ts beslut i ärendet den 16 maj 1856 och kollegiets därpå grundade kungörelse den 27 oktober 1856 rörande upprättande av nya jordeböcker (SFS 1856 nr 62) fick emellertid begreppet kronoegendomar under enskild disposition en vidsträcktare definition. Därvid skulle nämligen enligt 5 punkten i beslutet och kungörelsen förstås »sådana, som äro under åborätt upplåtna eller, på grund av särskilt stadgande,^^ av enskild besittas». Som byrådirektör Skotte i sin PM nämnt »har det ej kunnat utrönas, på grund av vilka överväganden det av Kungl Maj:t sålunda beslutade tilllägget i definitionen tillkommit. Inga handlingar finns numera, som bort vara fallet, i riksarkivet lagda till Kungl Maj:ts beslut den 16 maj 1856, och handlingarna har hittills ej kunnat spåras till någon annan akt. Vederbörande departementschefs tämligen ingående anförande till statsrådsprotokollet (finansdepartementet den 16 maj 1856 nr 31) innehåller intet uttalande i denna punkt». I de nya —med de tidigare i stort sett överensstämmande — bestämmelserna i ämnet som utfärdades genom Kammarkollegiets kungörelse den 28 januari 1870 (SFS 1870 nr 10), inflöt under 5 punkten definitionen på kronoegendomar under enskild disposition med allenast den redaktionella ändringen, att därmed skulle förstås »sådana, som äro under åborätt upplåtna eller, på grund av särskilda stadganden^^ av enskilda besittas». På grund av vilka överväganden tillägget »särskilda stadganden» tillkommit har emellertid Skotte enligt sitt utlåtande icke kunnat utröna. Från och med år 1881 — dvs. året före tillsättandet av 1882 års renbeteskommitté —upptogos således i den gällande jordeboken skattefjällen såsom kronans jordlägenheter under kronans egen disposition. Denna jordeboksredovisning är den sannolika orsaken till att såväl renbeteskommittén som justitieministern och särskilda utskottet vid 1886 års riksdag uppgåvo att skattefjällen voro kronans. Därmed skedde en genomStatsrådsprotokoll, Finansdepartementet, den 16 maj 1856, nr 3. Riksarkivet. Här kursiverat.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=