95 JORDEBOK OCH ÄGANDERÄTT framträder den viktiga frågan om äganderätten till fjällen. »Följer den med besittningstagandet af ledigt Land, är Lappens rätt ostridig, ty ingen historia går så långt tillbaka i tiden, att ju Lappen dertillförene innehade icke allenast fjällen utan stora sträckor af tillgränsade områden Tillerkänner sig Staten eganderätten till Lappens områden, hwilket naturligtvis kan ske med den starkares rätt Det är betydelsefullt för frågan om bättre rätt till skattefjällen att sålunda kunna fastslå, att den myndighet som hade att fastställa besluten angående förrättningarna enligt 1841 års Kungl brev själv icke har den uppfattningen, att det var kronan som var ägare till skattefjällen — ett förhållande som stämmer med den ovanstående tolkningen av avvittringsförfattningarna och deras tillämpning. Den företagna undersökningen av avvittringsförfattningarna och deras tillämpning har alltså gjort sannolikt, att det icke kan ha varit dessas syn på äganderätten till fjällmarken i Jämtlands län, somnärmast påverkat 1886 års lagstiftares uppfattning om äganderätten till renbetesfjällen. Enligt Hovrättens för Nedre Norrland dom i Skattefjällsmålet den 1 oktober 1976 »visar utredningen att ifrågavarande områden i brevet (den 20 april 1841) samt under avvittringen och skattläggningen betraktats och behandlats som kronomark». Detta Hovrättens påstående överensstämmer icke med den ovanstående utredningen. Det återstår att besvara frågan, vad som då kan ha varit orsaken till att 1886 års lagstiftare ansågo, att det var Kronan, som var ägare till skattefjällen. Tingsrätten har i sin dom för tiden omkring 1751 års kodicill i sina domskäl beträffande jordeboksredovisningen uttalat följande:^® »Av jordeböckerna kan ännu inga säkrare slutsatser dragas om myndigheternas uppfattning av skattefjällens natur. Då namnen på fjällen i stället för samernas namn infördes i 1717 års jordebok innebar det, såsom juris doktor Gunnar Prawitz anfört, icke någon skattläggning utan endast en förändring av redovisningen. Ehuru uppfattningen om skattefjällens krono natur kan skönjas i 1751, 1777 och 1825 års jordeböcker är det först i den enligt 1870 års jordeboksmetod upprättade jordeboken som skattefjällen upptages under rubriken ’Krono under enskild disposition’.» Enligt Hovrättens för Nedre Norrland övervägande i dess dom i målet den 1 oktober 1976 »torde jordeböckerna för den senare hälften av 1700-talet — i den mån de överhuvud kan sägas lämna utrymme för tolkning av myndigheternas uppfattning om skattefjällens jordnatur — närmast berättiga till slutsatsen att skattefjällen betraktats som kronomark». Denna Hovrättens uppfattning grundar sig på överlantmätaren Valfrid Larssons i målet lämnade uppgifter om jordeboksredovisningen.^^ Enligt Samernas Vita bok II; 2, s. 531. Samernas Vita bok II: 1, s. 214 f. »
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=