Gerhard Hafström 94 intrång i renbetet. De närvarande samerna från Winklumpsfjället bestredo förslaget. Förrättningsmännen framhöllo i särskilt utlåtande, att de enligt kungl brevet den 20 april 1841 icke kunde tillstyrka några kronotorps anläggande. Hotagen nr 14. Avvittringen av skattefjällen Murfjäll, Winklumpfjäll och Gåxsjöfjäll med därinom belägna nybyggen den 23 okt. 1845 i Föllinge socken. För att bevaka Kungl Maj:t och Kronans rätt inställde sig länsmannen L. M. Stridsberg. Denne frågade parterna om överenskommelse ej kunde träffas mellan lapparna och nybyggessökandena om vilken trakt av Winklumpfjället, som kunde avstås till nybyggens anläggande. Fian anförde vidare, att som fjällmännen medgivit, att de, i avseende till skattefjällets område och godhet, kunde för nybyggens anläggande å Flintentrakten avstå en betydlig trakt, så finge han nu förnya sina tidigare påståenden och, som Kungl Maj:ts och Kronans rätt ej är vorden förnärmad eller åsidosatt, ej heller den enskilte på något sätt lider men, tillstyrka, att omkring tre kronotorp bleve anlagda å Flinten vid Ffotagen. —Länsmannen Pehr Flolm, som var kronoombud vid ett tidigare förrättningstillfälle den 16 juli 1845 i samma ärende, instämde till alla delar. —Förrättningsmännen tillstyrkte i sitt beslut anläggandet av två medelmåttiga kronotorp. Förrättningarna rörande ovannämnda skattefjäll nämligen Gåxjöfjället, Winklumpfjället och Murfjället stadfästades av K.B. i Jämtlands län i utslag den 16 november 1854 och skattlades genom samma utslag.^® Det framgår av dessa exempel, att den person, som vid förrättningarna av länsstyrelsen förordnats att bevaka Kungl Majrts och Kronans rätt, icke företrädde fjällmännen eller skattefjällen utan nybyggarnas intressen och blivande kronotorpares. De av kronoombuden framställda yrkandena voro till nackdel för fjällmännen och bestredos av dessa. I ett fall angav kronoombudsmannen Kungl Maj:ts och Kronans rätt i motsats till den enskildes, varmed avsågs den enskilde jordbrukaren. Skattefjällens talan fördes allenast av vederbörande fjällmän. Förrättningarna enligt 1841 års brev pågingo under 1840- och 50talen. Vid dessa förrättningar framstod kronan icke såsom ägare till eller företrädare för skattefjällen. Ännu år 1868 hade också Länsstyrelsen i Jämtlands län ingalunda uppfattningen om Kronan såsom skattefjällens ägare. I sitt remissyttrande den 16 april 1868^® till Kammarkollegiet angående ifrågasatt skogavverkning för kronans räkning å det avvittrade skattefjället Rutfjället framhåller sålunda Länsstyrelsen, att oavvisligt Se Samernas Vita Bok II: 1, s. 376 f. Se mitt sakkunnigutlåtande sept 1975 i Skattefjällsmålet, Samernas Vita bok III: 2, 49 s. 39 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=