JORDEBOK OCH ÄGANDERÄTT Vilken är då den syn på äganderätten till skattefjällen, som avspeglas i tillämpningen av 1841 års kungliga brev? 1841 års brev sattes på 1840- och 50-talen i verket. Handlingarna rörande de förrättningar, genom vilka detta ägde rum, skulle enligt Åke Holmbäck^® vara förkomna till stor del. Så t.ex. skulle de bevarade handlingarna icke giva kunskap om, huru stora de gamla skattefjällen voro och huru mycket av »tillstötande kronomark», som disponerades för samernas behov. Dessa uppgifter äro emellertid missvisande. Bevarade äro nämligen dels förrättningsprotokollen och förrättningsmännens utlåtanden, dels KB:s utslag om fastställelse av såväl avvittring som skattläggning, dels KB:s utslag eller beslut om besittningsrätten (inrymningen).^' Enligt arkivakterna beträffande förrättningarna jämlikt 1841 års brev utsåg Länsstyrelsen för varje förrättning en person att bevaka Kungl Majrts och Kronans rätt. Dennes ställning framgår av uppgifter ur exempelvis följande två förrättningsakter. Laxsjö nr 12. Vid förrättningen den 27 september 1847 beträffande Krononybygget Lakvattnet m.fl. i Föllinge socken i Jämtland inställde sig bl.a. från Goxsjö skattefjäll två »fjellmän» och från Winklumps skattefjäll tre »fjellmän». För bevakande av Kungl Maj:ts och Kronans rätt hade K.B. förordnat t.f. kronolänsmannen, löjtnanten L. M. Stridsberg. Vid förrättningen anförde kronoombudet »alldenstund intill Nybygget Lakvattnet på tvenne sidor finnes slotter, hwilka kronoombudet ansåg öfwerflödige för Fjellmannen och utan något intrång uti hans rehnbetesnyttning inom Gåxsjö Skattefjell, borde kunna tilläggas Nybygget, så hemställde kronoombudet till förrättningsmännen, om det ej skulle anses skäligt att med de omnämnde slotterna utvidga Nybyggesområdet, hwarigenom ej allenast ett större antal åboer borde kunna nedsättas utan äfwen en ökad inkomst förskaffas Kungl Maj:t och Kronan». —Någon överenskommelse om den föreslagna förändringen av rågången kunde emellertid inte träffas mellan de närvarande fjällmännen från Goxsjö skattefjell och Lakvattnets nybyggare. Förrättningsmännen förenade sig om det utlåtandet, att när de ifrågavarande slotterna utan synnerlig inkräktning av Gåxsjöfjällets renbete kunde tilldelas nybygget, och då renen i allmänhet inte tog sin föda av den styva starren på myrarna, så föreslogo förrättningsmännen att slottermarken skulle överföras till nybygget. Kronoombudet föreslog vidare, att då omkring 60 lass slott fanns, belägen på ett avstånd av endast 1 1/2 fjärdingsväg från nybyggets gårdar, borde där kunna anläggas nya kronotorp utan att förorsaka något egentligt 93 Om Lappskattelandsinstitutet och dess historiska utveckling, SOU 1922: 10, s. 64. Handlingarna finnas nu i Länsstyrelsens i Jämtlands läns lantmäterienhets förrättningsarkiv i Östersund.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=