Gerhard Hafström 90 Lagrådet hade därför intet att erinra mot den i förslaget upptagna grundläggande regeln, att häradsallmänningarna tillhörde ägarna av de fastigheter inom häradet, vilka voro satta inommantal eller med vilka, enligt vad vid jorddelning bestämts, vore förenad rätt till delaktighet i allmänningarna.» I lagen omhäradsallmänningar (1932), vilken numera ersatts av en lag av 1952, uttalas i 2 §, att »häradsallmänning tillhör ägarna av de fastigheter inom häradet vilka äro satta i mantal eller med vilka, enligt vad vid fastighetsbildning bestämts, är förenad rätt till delaktighet i allmänningen». Den skall enligt samma lag i princip bibehållas oförminskad och som sådan förvaltas av en av delägarna utsedd allmänningsstyrelse. Därmed har en sekelgammal tvistefråga blivit slutligt avgjord. Slutsats: Häradsallmänningarna är redovisade som Krono under allmän disposition först i de jordeböcker, vilka upplagts på 1870- och 1880-talen. Deras redovisning däri beror säkerligen därpå, att varken skatte- eller frälse titel funnits användbar å dem. Det synes uppenbart, att sättet för redovisningen i jordeboken icke kunnat tillägga kronan en äganderätt, varpå den icke av annan grund kunnat göra anspråk gällande. (Enligt Kammarkollegiets utlåtande i rättsfallet NJA 1928, s. 403). 5. Skailefjällen i Jämtland och Härjedalen I den pågående rättegången mellan de svenska samebyarna och staten angående bättre rätt till de s.k. skattefjällen i Jämtland och Härjedalen har samernas yrkande om äganderätt till fjällen avslagits av såväl Jämtbygdens tingsrätt den 1 november 1973^® som Hovrätten för Nedre Norrland den 1 oktober 1976.^^ Samebyarna ha till Högsta Domstolen ingivit ansökan om prövningstillstånd, och beslutet om sådant tillstånd föreligger icke, när denna uppsats skrives. Det vitsord, som enligt vad ovan visats av Kammarkollegiet ansetts tillkomma redovisningen i jordeboken, förlorade under 1800-talet sin betydelse. Detta sammanhänger, som byrådirektör H. Skotte i Kammarkollegiet framhållit,'*- med den nya liberala åskådning i fråga om bl.a. jordäganderätten, som bröt igenom efter det nya statsskickets införande 1809, samt inte minst genom det åtskiljande av de administrativa verkens, däribland Kammarkollegiets, och de allmänna domstolarnas domsrätt, som åvägabragtes genom åtskilliga författningar den första och viktigaste Samernas Vita bok 11:2, 1973. — Samerna åberopa ockupation, skattläggning, urminnes hävd samt kronans eget erkännande såsom grunder i målet. « Dom 1976-10-01. DT 35. I hans kommentar den 28 januari 1975 till mitt utlåtande till Hovrätten för Nedre Norrland i Skattefjällsmålet den 3 december 1975.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=