Gerhard Hafström 82 säger Du om ett realiserande av denna tanke? Jag har icke förbisett, att det kan vara svårt att fixera yttergränsen, men finner denna fråga ej vara av avgörande betydelse i förevarande fall». I svarsskrivelse härå den 5 augusti 1929 anförde överlantmätaren Nilsson: »I anledning av Ditt brev den 26 sistlidne juli rörande redovisning i jordeboken av den del av havet med därinom varande holmar och skär, vilken icke tillhör de vid stranden belägna byar eller hemman, får jag meddela, att jag finner Ditt förslag i hög grad beaktansvärt. Den ovisshet i fråga om äganderätten till havet, som nu råder, bör givetvis undanröjas. Jag vill minnas, att i kammarrådet Dufwas betänkande 1925 om fiskerättsförhållandena vid västkusten eller rättare vid de forna danska provinserna upptages ett flertal holmar och skär, rörande vilka äganderätten är oklar. Det är nu längesedan jag läste betänkandet och jag har ej kunnat återfinna detsamma i min boksamling, men jag vill minnas, att Dufwa hade i en särskild avdelning räknat upp en hel mängd holmar och skär, beträffande vilka han gör gällande, att desamma ’torde’ tillhöra kronan. Om nu Ditt förslag, att i jordeboken för varje socken upptaga en kronolägenhet, bestående av vattenområdet utanför den linje, som anses utgöra gräns för strandbyarnas eller strandfastigheternas rätt till vatten och grund, förverkligas, skulle härigenom beredas möjlighet, att få rätten till havet med däri varande holmar och skär klarlagd. Jag förbiser icke svårigheterna, som äro förknippade med bestämmandet av gränsen mellan de enskildas och det allmännas vattenrätt, men dessa svårigheter kunna givetvis övervinnas och, sedan detta skett, har en relativt viktig sak blivit tillrättalagd. Formuleringen i Ditt förslag finner jag fullt täckande. Jag anser alltså, att förslaget bör genomdrivas.» Vid ärendets föredragning i Kammarkollegiet den 28 augusti 1929 var jämte generaldirektör Grefberg närvarande endast t.f. kammarrådet John Bjarme. Grefberg anförde därvid bl.a, följande: »Den sålunda av mig väckta frågan avser endast redovisningen i jordeboken och åsyftas att en sockens hela område skall vara däri upptaget. Genom ett upptagande i jordeboken av de ifrågavarande vattenområdena tages icke i någon män ställning till frågan om deras omfattning. Klarhet härutinnan vinnes endast genom dom i ägotvist eller genom gränsbestämning, så vitt angår gränsen mot enskilt vattenområde, enligt gällande jorddelningslagstiftning och, i den mån fråga är om riksgräns, genom beslut av KM:t». Meningen är, att jämväl i jordeböckerna för övriga län än Hallands skulle för socknar, inom vilka ligger del av öppna havet eller del av förut av mig omnämnda sjöar, upptagas en lägenhet av förut av mig antydt slag. Genom det nu ifrågasatta förfarandet skulle för framtiden upptagandet i jordeboken — ofta på ganska osäkra grunder — av en eller annan holme eller ett eller annat skär ej bliva erforderligt. Rätten till sådan holme eller sådant skär finge avgöras om ej på annat sätt så genom gränsbestämning, vilket väl får anses innefatta ett mera tillfredsställande sätt för avgörandet, vart en holme eller ett skär hör, än att på nyss antytt sätt behandla ärendet såsom ett jordeboksärende. Utredning rörande fiskerättsförhållandena vid rikets kuster, del 1, (SOU 1925: 19). 29
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=