JORDEBOK OCH ÄGANDERÄTT och kronan. Detta förhållande, som närmast innebär en garanti för att områdena kommer att disponeras för de ändamål, för vilka de blivit avsatta, lärer icke ha varit förenat med olägenhet. Att för enstaka fall vidtaga en ändring i det bestående äganderättsförhållandet synes icke böra ifrågakomma utan att härför förebragts speciella och vägande skäl. Några sådana skäl kunna icke anses ha förebragts i förevarande ärende. Kollegiet får alltså hemställa, att framställningen icke måtte föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Kungl Maj:t var i sitt beslut 8.8.1958 enig med kollegiet. Slutsats. Av den ovanstående redogörelsen beträffande äganderätten till de medeltida kyrkogårdarna framgår alltså att redovisning i kronans jordebok under kronotitel av kyrklig fastighet saknar i princip betydelse för frågan om den civilrättsliga äganderätten till fastigheten (Kammarkollegiets underdåniga utlåtande 30.9.1948 angående äganderätten till kyrkogården i Botkyrka församling), samt att kyrkogård av medeltida ursprung—i anslutning till den kanoniska rättens regler — även i nutida svensk rätt tillhör respektive lokalkyrka såsom ägare (Kammarkollegiets yttrande 13.2.1952 angående äganderätten till kyrkogården i Sjösås församling). 81 3. Kronovattnet nr 1 I jordeboken har under tiden 4.9.1929—25.6.1936 även ett helt och hållet vattentäckt område vid rikets kuster uppgivits vara kronoegendom under allmän disposition, benämnd Kronovattnet nr 1. Beträffande sådan fastighet har i jordeboken införts en s.k. annotation. Enligt denna utgöres en sådan fastighet av »den inomsocknen belägna delen av öppna havet jämte därinom varande holmar och skär, vilken icke tillhör annan fastighet». Bakgrunden till dessa på kameral väg bildade fastigheter Kronovattnet nr 1 (Kronovattnet 1: 1) är följande: I handbrev den 26 juli 1929 till överlantmätaren i Hallands län Olof Nilsson, vilken tidigare även tjänstgjort i Kammarkollegiet, framhöll dettas generaldirektör Gustaf Grefberg —tidigare generaldirektör i Lantmäteristyrelsen —följande.-® »De socknar, som gränsa till öppna havet, lära icke med hela sitt område redovisas i jordebok och jordregister. Den del av havet, som icke tillhör nu bestående enheter, torde däri saknas. Och dock är t.ex. bestämmande av gräns mot detta område numera möjlig för att icke säga nödvändig i vissa fall. Berörda ofullständighet har jag tänkt skulle kunna undanröjas på det sätt att i jordeboken för varje socken, varom här är fråga, upptoges en kronojordlägenhet under allmän disposition med benämningen Kronovattnet n:r 1 och med annotation: ’Fastigheten utgöres av den inom socknen belägna del av öppna havet jämte därinom varande holmar och skär, vilken icke tillhör annan fastighet’. Vad Kammarkollegiets protokoll den 28 augusti 1929. s. 65 ff. Kammarkollegiets arkiv. C
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=