JORDEBOK OCH ÄGANDERÄTT föreståndarom».-^ Också senare lagstiftning, liksom 1800-talets lagförslag, utgår från att äganderätten till de medeltida kyrkogårdarna tillhör lokalkyrkan. Kyrkogård utgör egentligen det till kyrkan hörande inhägnade området, vilket invigts till och av ålder nyttjats som begravningsplats. Samma sakrala natur som kyrkan har också en sådan kyrkogård. En under medeltiden ursprungligen tillkommen, intill en kyrka belägen kyrkogård tillhör lokalkyrkan, som med andra ord har äganderätten till densamma. Fram till 1936, då arbetet med jordregistrets uppläggande för hela landet var slutfört, förordnade Kammarkollegiet om upptagande i jordeboken av de ursprungliga (i många fall medeltida) kyrkogårdarna. Förste lantmätarens anmälan enligt 27 § jordregisterförordningen låg vanligen till grund för kollegiets beslut. Enheterna upptogos alltid under jordebokstiteln jordlägenheter, krono under allmän disposition. Efter jordregistrets uppläggande verkställde Lantmäteristyrelsen i varje särskilt fall utredning, som i formav en PMremitterades till vederbörande församling för yttrande. Därefter föredrogs ärendet i Lantmäteristyrelsen, och i skrivelse till överlantmätaren i länet förordnades om upptagande i jordregistret »för socknen av församlingens ursprungliga kyrkogård såsom en särskild enhet», vanligen under benämningen Kyrkogården 1:1. (I något fall har dock Kammarkollegiet hemställt hos Lantmäteristyrelsen om prövning och avgörande av frågan om upptagande i jordregistret av ett kyrkogårdsområde.) Avskrift av Lantmäteristyrelsens utredning tillställdes Kammarkollegiet för åsättande av jordnatur å den nybildade enheten. Efter föredragningen beslöt kollegiet i skrivelse till överlantmätaren, att den nybildade enheten skulle åsättas jordnaturen krono under allmän disposition. Akten i ärendet återsändes samtidigt till överlantmätaren för att bilda en särskild akt i länslantmäterikontorets förrättningsarkiv. För ytterligare klarläggande av frågan redovisas här några av Kammarkollegiet handlagda ärenden.’^ I underdånigt utlåtande 30.9.1948 ang. äganderätten till Botkyrka församlings kyrkogård anförde kollegiet bl.a.: Redovisning i kronans jordebok under kronotitel av kyrklig fastighet saknar i princip betydelse för frågan om den privaträttsliga äganderätten till fastigheten. Då kyrkogården i fråga synes tillhöra Botkyrka församlings kyrka och utgör vigd begravningsplats, torde avyttring icke kunna ske utan att avlysning ägt 79 W. Sjögren: Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686—1736, Bd V, s. 99, år 1715. E. Schalling: Den kyrkliga jordens rättsliga ställning, 1920, s. 143 ff. För upplysning om dessa rättsfall tackar jag assistenten i Kammarkollegiet Ingrid Faith EU.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=