74 Gerhard Hafström teologiskt håll, är att lokalkyrkan borde betraktas som ägare. Denna ståndpunkt torde vara den riktiga (jfr NJA 1932, s. 187 och 1952, s. 484). Visserligen har inom den juridiska doktrinen stundom gjorts gällande, att prästämbetet eller »prästbordet» ägt bostället under medeltiden, och som skäl härför har angivits bl.a., att enligt landskapslagarnas kyrkobalkar tvist om donerad jord kunde uppstå mellan prästen och kyrkan. Detta anses dock icke strida mot regeln, att bostället tillhörde sockenkyrkan ehuru med ändamålsbestämningen att tjäna till prästens avlöning. 1938 års prejudikat får emellertid betydelse blott för sådana prästgårdar, vilka måste anses vara av medeltida ursprung. Många prästgårdar ha nämligen i senare tid bevisligen anlagts på kronojord. Sålunda ha inom Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län av sammanlagt 676 boställen ej mindre än 102 upplåtits av kronan och äro följaktligen fortfarande kronoegendom. Fråga är emellertid om den av domstolarna antagna presumtionen, att det ifrågavarande bostället finge anses vara av medeltida ursprung, verkligen är riktig. En närmare redogörelse för rättsfallet är därför nödvändig. Skogsarbetaren J. Hjälte i Medsänd anhöll enligt ensittarlagen att få inlösa ett av honom nyttjat område om cirka 5 har, det s.k. Arnellska torpet, å kyrkoherdebostället 9 öresland Prästbordet Di Undersviks socken av Gävleborgs län. Det upplystes vid förrättningen, att bostället i jordeboken redovisats under rubriken Kronoegendomar under allmän disposition. Förrättningsmännen förklarade sig anse nämnda förhållande ej utgöra hinder mot förrättningens företagande, vilken uppfattning biträddes av såväl församlingen som stiftsnämnden. I beslut den 6 juni 1936 yttrade förrättningsmännen: Enär på grund av vad i ärendet blivit utrett de förutsättningar för lösningsanspråkets bifallande, som funnes angivna i ensittarlagen, syntes föreligga samt hinder eljest icke förefunnes för lösningsanspråkets bifallande, prövade förrättningsmännen lagligt tillerkänna Hjälte lösningsrätt till det område om 5,125 har i Prästbordet D, som nu utstakats och markerats samt närmare framginge av den vid förrättningen upprättade kartan; och bestämdes löseskillingen till 820 kr. Advokatfiskalsämbetet vid kammarkollegiet anförde hos Västra Hälsinglands domsagas ÄgodR. besvär över förrättningen med yrkande att, enär bostället på grund av det sätt på vilket det redovisats i jordeboken finge anses tillhöra kronan, lösningsanspråket måtte ogillas. Ämbetet androg vidare: I förevarande fall borde lagen d. 4 jan. 1927 ang. tillstånd till försäljning av kyrklig jord m.m. vinna tillämpning; ensittarlagen vore nämligen tillämplig å ecklesiastika boställen endast för det fall att sökanden
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=