50 SIGFRID SJÖBERG möjligt» att kaiiikerna blivit tillkallade, och L.-A. Xorborg i Källor till Sveriges historia, år 1968, vilken skriver, att kanikerna torde ha tillkallats, medan några författare nöja sig med alt nttala. att kanikerna uppträtt på sina biskopars och kapitels vägnar, så H. Renterdahl (år 1850), eller beteckna dem som ombud för domkapitlen eller representanter för biskopsdömena. så R. Tengberg (år 1875) och Chr. Naumann (år 1879). 6. V(i(I (ivsåg kanikeriuis protest-? De tidigaste författarna, som publicerat protesten: Messenius. Stiernhöök och Loccenius, ha icke upptagit frågan om protestens innebörd. Detsamma gäller Hadorph, som lämnat den första utförliga framställningen om örebromötet. Han nöjer sig med omdömet »en onödigh och onyttigh protest». Den första av här behandlade författare, som framfört tanken om att bakom den allmänt formulerade protesten i själva verket legat vissa bestämda tvistefrågor, var Wilde (år 1736). Han skriver »at den förr omtalte oenigheten, som vid Södermanlands Lagens förbättrande dem emellan uppkommit, öfwer siälagipt och testamenten, ännu icke warit bilagd. Ehuru nu förbehållet går ut på alla kleresiets rättigheter och förmoner. så synes likwäl denne hafwa warit, om icke den endaste, dock den egentelige och bekante, för hwilkens skul man sig satt emot Lagens ändring». Liknande synpunkter återfinner man hos flere senare författare: af Rotin (år 1764). Schlyter (år 1862), 1. Sjögren (år 1934). Hafström i Land och lag, år 1959, och Norborg (år 1968). De uttala sig därvid med olika grader av förvissning alltifrån 1. Sjögren: »\ä veta icke heller vilken fråga, som egentligen kan hava förorsakat schismen mellan de världsliga och klerkerna på detta möte: det ligger dock nära att antaga att det här liksom vid antagandet av Sm. L. varit frågan om gåvo- och testamentsfrihet, som varit det egentliga tvistefröet» till Schlyter: »Så kan med säkerhet antagas att 1347 års protest angick de i Landslagens Kyrkhalk intagna stadganden i samma ämnen», d.v.s. om kirkiugif och testamenten, och vidare att »presterskapets motsägelse endast angick några till Kyrkbalken hörande stycken», dock med en senare reserva-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=