40 SIGFRID SJÖBERG vilken han anser »utan tvifvel skritven kort efter är 1385 (Magnus Erikssons då gjorda eriksgata omnäinnes der)», uttalar han. att »troligen hade detta stadgande . . . redan då denna handskrift skrefs. blifvit åtminstone till en del författadt för den under arbete varande allmänna Landslagen». 1 inledningen till utgåvan av Magnus Erikssons landslag år 1862 (s. LXll), där han daterar handskriften till »troligen i slutet af 1330- eller början af 1340talet», framför han samma tanke om »Landslagen, hvilken i sådant fall redan vid nämnda tid varit i arbete». Och i sitt svar l)å Hildebrands kritik år 1877 (s. Vill) fastslår han. »att Landslagen redan omkring år 1340 varit under arbete är däremot nästan otvifvelaktigt». 1’hnellertid har Schlyters åsikt icke fått stå oemotsagd och har gett upphov till en livlig diskussion. Några författare, som ha behandlat ifrågavarande handskrift, ha kommit till annat resultat i fråga om ursprungstiden, som de förlägger till en senare tidpunkt. Så framför Tengberg redan i anf. arbete (1875) den åsikten, att handskriften kan ha tillkommit så sent som efter ar 1435. Han stöder sig därvid, förutom på språket, på att den innehåller en uppgift om att Åbo stift hade i sig två lagmansdiimen. något som var fallet först efter år 1435. Schlyters förklaring, att här endast föreligger en felskrivning, förkastar Tengberg. Mot Tengbergs uppfatIning vänder sig Axel Kock i Studier (ifver fornsvensk ljudlära 11, år 1886 is. 317 f.). Han anser, att handskriftens språk- och skriftformer liksom pikturen tyda pa en högre ålder och vill datera handskriften till »ej långt efter år 1335» liksom Schlyter år 1836. Ett par andra författare ha daterat handskriften till en tidpunkt mellan de nämnda. C. M. Kjellberg, som i uppsatsen Södermannalagen och dess konungabalk i Historisk tidskrift år 1808 redogör för sina undersiikningar av handskriften, finner (s. 290), »att den med större skäl kan vara från senare hälften af 1300-talet än från dess fiirra hälft, dock närmare 1350 än 1400». Han tillägger, »att intet i afseende å pikturen finnes, som gör det nödvändigt att hänfiira den till 1330eller 1340-talet. Lika väl kan man på denna yttre grund sätta handskriften till 1350- eller 1360-talet. för hvilket senare äfven vissa inre kriterier tala.» K. H. K.4RLSson ansluter sig till Kjellbergs åsikt i företalet till sin utgåva av Södermannalagen enligt
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=