417 LI I TKRTURANMÄLAN li(">(")ks törshii' till (iH IranislAr soin ett \ackert exenii)t‘l pa di'iiiu's ställniiif’ inoni svensk juridisk doktrin pa 1 (>()()-taIet. Det är naturli^'t att det är törst pä detta ärhnndrade som den juridiska doktrinen tar nägra rejoesentanter av betydelse i värt land. Först dä törelaj' direkta lorntsAttninf'ar tilr en doktrin. Förutom Stiernliöök citerar tört. .lolian Loeeenius och (’.las Uälamb. och det är därvid viktigt att göra klart tiir liisaien att de representerar skilda skolor inom den svenska tloktrinen vid denna tid. .Medan Stieridiöök företrädde en mera nationell ])ä svenska rättskällor grundad rättsuppfattning, var Loccenins och Ualamb mer mottagliga för synpunkter trän kontinentala rättslärda oeh rättskällor. Vid frägan om hustruns dispositionsrätt till morgongä^a efter makens död säger Stiernliöök i (115- förslaget: »Ware swänske jurister gä här uthinnan een part i frän lagen och dess rätta förstandh och tyckia det wara mycket ohilligt och oskiähligt, att dens barn, som sa stoor märgongafwa gifwit hafwer, icke allenast skulle fa hehalla den märgongfdwa effter fadren eller ath minstonne stöure dehl däraf än dlie andra syskonen. I)he referera sig pä den hilligheet, som i tlen nya stadgan her iitliinnan är, och adducera dess föridan nägot af dhe friimmande seriptorihus till denne saakz styrekio. Men när man seer nogare jiä saken oeh icke i l(’)rstonne tager nägon imjiression at dem, som detta sä gierna hafwa welat för <leres egit interesse, skall man snart finna sigh» i>tc.-‘* Stiernhööik konstaterade med stöd a^ de iildre liestämmelserna i lagen »och med dhe eonditioner som förhemälte lag I'xiuesse uthrycker» att morgongävan, n:ir barn finnes, iir hnslrnns avlinge och att hon mä disponera den efter sin egen vilja och goiltycke. Detta är alltsä ett belysande exemjiel pä polemik mellan de tvä fraktionerna inom den svenska 1 öOO-talsdoktrinen just rörande förf:s ämnesomräde (jfr s. ÖOO not 14). Fn annan föuetriidare för den juridiska doktrinen pa löOO-talet var alltsa (Ilas Kälamh. Ilan löreträdde en skola som \ar starkt ])äverkad a\ tysk-romersk doktrin. Det tramgär inte minst a\ <len kiill- och litteraturförteckning som finnes fogad till hans av förf. idnyttjade arbete »Ohservationes .Turis Practicae», som utkom i tvä upj)lagor 1(>74 och 1(579. Vid genomgång av den samtida doktrinen i olika avsnitt har fiirf. redovisat arbetena kronologiskt, f.ö. en u]>]Hlelning, som mot bakgrund av vad ovan anförts kan ifrägasättas. Därvid har förf. accepterat dateringen av Hälambs arbete efter inledningen, som är daterad I.iinna gärd 1(5,'>‘2. ,1. F. .\hu(juist har emellertid i sin artikel om (’.las Halambs författarskap visat att Kälamh före tryckningen av sitt arbete kompletterade framställningen med nytillkomna lagar, rättsfall oeh litteratur. 1 andra upplagan 1(579 bibehölls ocksä företalet frän 1 (5,>2 -■* .1. F. .Vl.MyuasT. Förarbeten, s. K58. Betr. .Stiernliöök ocli den romerska riitlen. se .Stk; .I.ÄokhskiöI.U. .lohan .Stiernliöök oeh ih-n romerska riitten. Hiittshist. .Stadier. Bd 4. 1974, s. 117 ff. Svensk juridisk litteraturhistoria (194(5). s. Löl f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=