41G L1TTE RT UR A NMÄLAN (lorn. Helerenton i imÄlet liefonade, att enligt honom var »en ratio legis i tletta mal, att lösören till en sa ensenlig summa intet heller hör ga uliir iamiljen».**^ l''örf. lar upp detta rättsfall (Gahriel Lilliehöök ./. Olof Hosenstierna) ehuru i ett annat sammanhang (s. 2Ö4). \’id analys av rättsfallen måste det anses viktigt att få fram ledamöternas argumentation, att se med vilka instrument de når sina resultat. Detta är särskilt viktigt när domstolsledamöterna reeipierar sitt synsätt från främmande rättssystem iiå sätt ovan visats. Ett annat exempel på tysk-romersk reception i rättspraxis skall här angivas. Ett mycket uppmärksammat civilrättsligt rättsfall under löOOtalet var revisionsmålet mellan 'riuire Thnressons arvingar (Karl .\xelsson genom Elisabet Karlsdotter) och Karin Stake, vilket mål avgjordes i radet 21/3 Kiö?.'** 1 detta rättsfall var hl.a. fråga om hustruns <lel i mannens gäld efter dennes död (s. 250). Målet hade förts till revision från tiöta hovrätt, som meddelat dom 7,4 1003. Innan K Mt företog malet till avgörande avkrävdes res])onsa från hl.a. hovrätterna om hustrun efter mannens död var skyldig att hetala den del av mannens gäkl som gjorts före äktenskapet, då hustrun vid giftermålet varit skuldfri. l"örf. redovisar ett kommissorialuttalande, vilket hl.a. .lohan Stiernhöök varit med att idforma men niimner ej hovrättens yttranden, vilka, som J. E. Almquist visat, är bevarade.-” (löta hovrätt avgav sitt resj)onsum den 0/12 1000. i vilket de avslutningsvis anförde (p. 10): ilafwer och wijd alle arfzhandlinger och skifften in till denna tlag safeties warit practicerat. så att man alldrig hafwer förstått eller kan sig påminna under tlenne .lurisdictionen någon controvers häröfwer warit moveratl före än under arfdelningen efter Thure Thuresson. — Man will och ftirtijga andra rerum indilicarum atq. locorum iura, som till denne mening conformera och instämma såsom in dania. gallia, .Saxonia, Xorwegia. uhi eadem consuetudo & praxis invaluit. 5'ide (iail. lih. 2 ohs. 20.» — (löta hovrätt redovisade således öppet att de i sitt avgörande haft stöd fran en kontinental rätfsiq)pfattning. tlär kameralisten .Andreas (iails kända arbete »Ohservationes luridicopracticae» åberopades som direkt källa. Liksom man i rättsutövningen använde den lagtolkningsprincip som hade romersk-rättsligt tänkesätt till gruml. återfinner man motsvarande tolkningsinstrument inom den dåtida doktrinen. På s. 209 hänvisar förf. till .lohan Stiernhööks förslag till G15 ca 1070,-- tlär Stiernhöök just anför rtj/jo /ct/ks som tolkningsdatum vid avsaknad av lagregler. Stiern- .I.uiKRSKith.D 1903, s. 71. Domen återfinnes i riksregistraturel, vilket Itorde ha angivits. l'örf. anger soin kiil'a en avskrift i IT'B. — .Ifr dock not 25, s. 273. diir revisionsaklen antiints. -” .F. E. .\1.MQUIST, Förarbeten, s. 121 f. .Art. »(iiiild Dehituin». .Ake Håland)s .Sainhlehook. .luridica, RA. .1. F. .Ai.MQi isT, Förarbeten, s. 137.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=