RS 4

412 LITTKRTURANMÄLAN lilivit möderne. \ andra .sidan hade man även möjlighet att metl dylika rättshandlingar reducera hiistrnns legala rättsanspråk vid arv. .\v vad som hittills nämnts om dessa kompletterande rättsliga instrument till morgongåvan har tramgätt att dessa typer av rättshaiullingar är av vital betydelse jämväl för morgongåvans sätt att fungera i makars förmögenhetsrättsliga och arvsrättsliga förhållanden. (Jfr förf. s. 135). Det finns därför anledning att något heröra dessa former av rättshandlingar. .Äktenskapsförord eller jxictum autcmiptiiile är hämtat från den jiistinianska lagstiftningen. I svensk rätt lagfästes institutet genom 1734 ars lag ((111 H: 1). Det har emellertid vunnit insteg i rättspraxis inuler löOO-talet och ansågs även hindande mot kreditorerna. .\ndra gavor mellan makar hade emellertid ej denna rättsverkan.** Men även fragan om förordets hindande verkan ifrågasattes. I doktrinen framhöll Clas Halamh ' att det måste betraktas som tveksamt om ett förord skulle Inyta lagens regler om gäldens betalning. Något direkt formkrav för förordet — såsom det konstruerats i justiniansk och tysk-romersk rättsbildning 1(>(S5** och sedermera övervägdes i den karolinska lagkommissionen 1690 om ej inteckningsskyldighet skulle införas för äktenskapsförorden.** .Äktenskapsförordet innehar att i)arterna före äktenskapets ingående Iräffade avtal om den rättsliga naturen av makarnas egendom ävensom om övriga villkor för egendomens vård under äktenskapet. (Jfr förf. s. 271. som refererar ett dylikt fall av förskrivning.) Man kunde även genom förord eller kontrakt överenskomma om att en ofrälse hustru mot legat skulle avstå från arv efter sin adlige make.*** Stiernhöök kallar denna tyj) av rättshandling »testamente eller ock äktenskapskontrakt». Det visar den svävande uppfattning som rådde om karaktären av dessa olika typer av rättshandlingar. Ömsesidiga testamenten mellan makar förekom frekvent under 16()()-talet i vart land. Enligt stadslagen (MEStl. .Äl> 19l var viss testationsfrihet mellan makar lagfäst — dock ej i landsrätt. Da grund av förekomsten av testamenten mellan barnlösa makar togs fragan upp i lö43 års lagkommission ** och vid lööS års rikstlag ingav städernas fullmäktige en för fragan om icke i städerna boende barnlösa makar genom inbördes iiactum skulle äga rätt bestämma att all avlinge med full äganderätt skulle tillfalla den efterlevande av dem. Detta blev också innehållet i en K. resolution och förklaring fanns ej hos oss. Frågan aktualiserades i rådet 20 10 '* .I.XuKRSKiöi.n, a.a., s. 73 ff. ’ Ohservationes, 2 u])})!, s. 313 f. (i. Hi:iUi.\t.\N. Teslanientet i lOOO-talels riitfsliildning. s. 32 f. “ \V. .S,uk.lu:N. Förarbetena till 1734 års lag Hd 1, s. 212, 229, 230, 234 f. .Ifr Hildebrand I ggla . . Jakob Klasson I ggla in.fl. .SHD l.');49r)f, Hkiu.m.VN. a.a., s. 32 f. ” .1. E. .\i.Mgrisr, Handlingar rörande 1012 års lagkoininission, s. 143 f.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=