404 TORSTEN BJERKÉN uppfattning, att han inte utan vidare utgick fran viljeteorin som gällande. Xordling, och även .Schrevelins. hade utgått ifrån vad de ansåg praktiskt och nyttigt, i motsats till den tyska doktrinen, som utgick från viljeteorin. och sedan fiiretog modifikationer i tlet praktiska ställningstagandet. Alméns inställning synes emellertid rymma ett dominerande element av moralisk värdering, som saknas hos Xordling. 1 sin doktorsavhandling 1900 uttalade Ahnén. efter att ha diskuterat frågan om utländskt rätts ställning till anktionshndets verkan, att »det allmänna rättsmedvetandet» fordrade bundenhet vid di‘t gjorda antnidet.’^ Det torde ha varit det allmänna rättsmedvetan- (lets krav som Ahnén grundade sitt ställningstagande pä också i diskussionen 1911. även om han i diskussionen hänvisade till utländsk lagstiftning. Skälet därtill kan ha varit, att särskilt den tyska lagstiftningen kan antas ha haft ett betydande prestigeviirde. Sett mot den bakgrunden blir Alméns kraftiga motstånd mot de danska och norska förslagen i den fiireliggande frågan lättare att lorklara. För Lassen innehar införandet av en undantagsregel, att en moralisk regel gjordes till en rättsregel. .\hnén hade en annan åsikt. För honom var det fråga om att gcira ett undantag fran en i (affärs-) moralen grundad regel.’- Men han sade del inte direkt, utan hänvisade till att »alla» främmande lagar saknade bestämmelser om undantag. Det gav mera tyngd åt Alméns avvisande av den föreslagna regeln: alla främmande lagar kunde inte strida mot affärsmoralen. Ytterst var det inte praktiska (iverväganden som fiir Ahnén fällde utslaget. Del var det allmänna rättsmedvetandets krav på att löften skulle hållas. Slutligen skall ges några synpunkter på motståndet mot den fiireslagna regeln ombundenhet vid det gjorda anbudet. Till en del berodde nog motståndet inom HD på lagleknisk konservatism. Man kan inte bortse ifrån, att HD vid ungefär samma tid som köplagsförslaget var föremål för behandling, avstyrkte ett par andra förslag. De ändringar i 15 kap. strafflagen s(^m brukar kallas Akarpslagen. avstyrktes, likaså förslaget till So ovan s. .Ifr Ekkbkru i nokrologon (ivor .\liiién i Svj r 1911) .s. (ii) aiijtjåoiKJo .Almoiis Imndenlict vid tillitsleorin.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=