398 TORSTEN BJERKÉN vid det gjorda anbudet är något, som af allmänna rällsmedvefandet fordras».^* Därtill kom att »bundenhet vid del gifna ordet» betingades av anklionens eget ändamål.'*- 1894 års fiirslag blev aldrig underlag för någon proposition. Frågan hade kommit i ett nytt läge. Nordiskt samarbete på den allmänna obligalionsrättens område skulle etableras. Redan tidigare hade samarbete förekommit på mera speciella områden. 1899 fiireslog professor .lulius Lassen i ett tat på Kiipenbamns universitet. att en gemensam nordisk civiträttslig lagbok skidle utarbetas. Fiirslaget resulterade visserligen inte i en nordisk lagbok, men delegerade ntsags från de tre nordiska länderna ITu’ att utarbeta fiirslag till lagar pa den allmänna obligalionsrättens område.'*^ Till den svenska s.k. 1901 års obligationsrättskommiltés ordförande utsågs Hjalmar Hammarskjiild oeb till sekreterare 'Pore Atmén. De delegerade utarbetade till att biirja med ett fiirslag till ktiplag. som residlerade i den nu gällande kiiplagen av 1905. fäirslaget innehöll inga bestämmelser om avtals slutande, ulan endast om verkningarna av köpeavtalet. Sedan arbetet legat nere några år efter unionskrisen. återupptogs det 1910. \u utarbetades f(>rslag till kommissionslag och avtalslag, vilken senare uppgift naturligtvis var svårast.'*^ När de delegerade återupptog sill arbete, ingick Almén som ledamot av den svenska kommittén. I mars 1911 utarbetade Almén, Lassen och Sfang gemensamt ett birslag till avtalslag som trycktes. Det upptog i tre spalter dans. norsk och svensk text. De tre texterna skilde sig något från varandra.^'’ Vid ett sammanträde .S. 218. •'*- .S. 222. •** Carl Liiulhagen ITaiiiställde lör.slag oin atl en geinensain nortli.sk lafjliok skulle utarhelas i en motion i riksdaf’en. 1 Lindhafjens motion citerades l.assens tal. Hl) 11)00 mot. .\K nr 104. .Se vidare GERH.\Rn H.xfström. De svenska rättskiillornas historia. 2 rev. iippl. (Lund 1965), s. 210 ff. Projjrammet för obligationsrättskommitténs arbete återfinnes i Hil. t. SFS 1911 nr 6 s. 14. Det var inte bara på den allmänna lormöfjenhetsrättens område, som avtalslagstiftniiif' var aktuell. 1907 bade ny lagstiftning angående nyttjanderätt till fast egendom genomförts. Under intryck av storstrejken lade den Lindmanska regeringen 1910 fram förslag till arbetsrättslig lagstiftning, innefattande förslag till lagar om arbetsavtal ocb kollektivavtal. *■'’ .\ngående avfattningen av 1 i; i resp. texter, se Bilaga. Textförslaget återfinnes ])å samma ställe i RA som i not 36 omtalat protokoll.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=