394 TORSTEN BJERKÉN staeiide jurisfer; Ramstedt blev 1897. liilling 1898, justitierad. Hade Rainstedt och Hammarskjöld blev f.ö. sedermera statsministrar. Xya lagberedningens förslag handlade visserligen om köp och byte. men de 10 första §§ innehöll regler om avtal i allmänhet.'" Förslagets 2 § upptog en bestämmelse angående avtal inter praesentes som helt motsvarar 3 § 2 st. AvtL. luiligt 3 § i fiirslaget skulle en anbudsgivare vid anbud inter absentes vara bunden av anbudet »så framt svar hvarigenom det antages. ingår inom den lid. som vid anbudets afgifvande kan beräknas vara derhir erforderlig under förutsättning att svaret utan oskäligt dröjsmål afsändes». Hade i anbudet viss tid blivit utsatt, inom vilken svar skulle ingå. skulle anbudet slå fast under den tiden. Dessa bestämmelser ansluter sig nära till bestämmelserna i 2 och 3 §§ AvtL.'® 1 motiven angav beredningen som skäl för lagtextens ståndpunkt, alt »denna senare åsikt om anbudets betydelse, som efter hvad beredningen inhemlat, redan hyllas inom kiipmanskretsar i vårt land och äfven synes hafva gjort sig gällande vid våra domstolar, har beredningen ansett bäst motsvara det praktiska lifvets fordringar»."* Om en anbudsgivare i allmänhet har fcir avsikt alt »lemna den andre tillfälle att antaga eller förkasta anbudet», bör anbudstagaren »i hvarje fall kunna förlita sig på detsamma». tienom de sist citerade uttalandena anslöt sig beredningen till hiflesteorin. Men beredningen angav inte varför den föreslagna regeln »ansetts bäst motsvara del praktiska lifvets fordringar». Det är också anmärkningsvärt, att beredningen försiktiga ordalag — kunde uttala, att dess åsikt gjort sig gällande vid svenska domstolar. Reredningen anfiirde inte något rättsfall till stiid föir sin åsikt. Inte heller hänvisade den till högsta domstolen, utan till »våra domstolar», ett vagt uttryck. 1 en välvillig recension av fiirslaget i TfR-** uttalade sig professor L.\.ssf.n fcirsiktigt beträffande frågan huruvida lagtexten visserligen i '• Here(lniiii;ciis tankegång var, att do allmiinna avtalsreglerna tålt sin 1’räinsta utl)ildning inom kiipråtten. De skulle analogivis tillämpas på andra rättsområden. Förslaget tSDö, s. 25. .Ifr L. Avtal oeli tolkning. Sthlm 19()t), s. 124. Förslaget 1805 s. 28. -» TfU 1808 s. 8(j.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=