389 OM VILLKORLIG FRIGIVNING OCH VILLKORLIG DOM ståndarna, nänilii^en den rällsolikhet som kunde bli följden vid lilliimpnin^'en av institutet. Dessa exempel visar det starka beroende av det »klassiska» systemet som fanns bland vissa av samtidens jurister. Detta beroende får anses vara den primära orsaken till att villkorlig’ dom (iverlaj’ i luiropa infiirdes senare ;in villkorlii,’ frif,’ivnin^’ oeb att det i Sverij,’e dröjde till 190() innan institidet blev iiiftirl. vilket fiir Sveris’es del även kom att innebära en f()rdrö)jninj4 av villkorlig frigivning. ^"ad var det då som gjorde att inställningen till villkorlig dom IVirändrades från 1890 och fram till riksdagens begäran om en nlredning av Kungl. Maj:t i frågan 1898 och därefter till infinandet 1900? Två faktorer torde framf(")r allt ba påverkat denna iitveckling, dels den allt stiirre distans frågan erh(")ll till 18()4 års strafflag. vilken representerade det »klassiska» systemet, och dels det positiva resultat som n])pvisades allt efter det att institutet intVirdes i Duropa. 1 lagströiner visade också sin ändrade uppfattning angående villkorlig dom vid juristmcitet i Stockholm 1890 genom att peka på det goda resultat vid bekämpandet av brottslighet som uj)pnåtts ute i luiropa. Om problemen kring villkorlig dom kom att innebära att infr>randet av villkorlig frigivning blev fördriijt synes en ytterligare eftersläpning efter 189(). då motståndet till villkorlig dom var i stort sett uiipgivet.^'’ ha fiiranletts av att de båda institutens intTirande sammankopplades med ett nyinfiirande av de aftliktiva straffen. Kritiken inriktade sig efter motionerna 1898 helt på dessa straffsiitis berättigande i en modern strafflag. Det fiirefaller diirf()r troligt, att (“tt tidigare infiirande av villkorlig frigivning ocb villkorlig dom kommit till stånd om denna sammankoppling ej skett. Att kojiplingen kunde betraktas som mindre välbetänkt skulle framliden utvisa. De affliktiva straffmetoderna fick en mycket kort. i realiteten obetydlig, renässans, under del att institnlen villkorlig dom ocb villkorlig frigivning idag anses helt naturliga och oundgängliga f()r att en modern strafflag skall fylla sitt iindamål. ICtlcr .hirislnuilvl ISaii.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=