385 OM VILLKORLIG FRIGIVNING OCH VILLKORLIG DOM infeen kimde automatiskt räkna med att bli villkoriif^t frigiven — och detta var kanske den viktigaste passusen i förslaget. Detta fick ske endast, där omständigheterna gjorde sannolikt att den dömde pä fri fot skulle uppföra sig väl. \'illkorlig dom fick enligt kommitténs förslag meddelas endast då någon dömdes till straffarbete enligt allmänna strafflagen och strafftiden icke (iversteg tre månader eller vid fängelsestraff sex månader. Domstolen fick dock utdöma villkorlig dom endast då synnerliga skäl förelåg. Dessa var framför allt den tilltalades ungdom. försiirjningshörda eller då annan påföljd skulle få menlig verkan. Vid hiitesstraff då hiiterna icke erlades ulan omvandlades till fängelse enligt gällande lagstiftning fick villkorlig dom som omvandlingsslraff endast utdcimas då den tilltalade, på grund av fattigdom och bristande förvärvsförmåga, icke kunde betala. Om orsakerna till hiitesheloppets uteblivande icke var dessa, skulle det nya birslagel om straffskärpning i stället träda in. I avsikt alt Hisa det praktiska förfarandet vid villkorlig dom och villkorlig frigivning lade kommittén även fram förslag om ändrad lydelse av lagen om straffregister och förslag om ändrad lydelse av IVirordningen angående mantalsskrivning. Knligt det förstnämnda féuslaget skulle i ett i justitiedepartementet befintligt straffregister upptagas de villkorligt dömda och fångvårdsslyrelsen skidle upprätta ell register över villkorligt frigivna. Det andra l(■)rslaget innebar att en villkorligt frigiven skulle anses mantalsskriven som om han fortfarande var inlagen i straffanstalten. Dessa fiirslag komav den anledningen att en villkorligt dömd eller frigiven icke skulle komma all diimas som en fiirstagångsförbrylare vid evenluelll återfall. löider den fortsatta behandlingen i olika instanser av kommitténs fth'slag angående villkorlig dom och villkorlig frigivning m()tte dessa myckel ringa kritik. Delta kom att innebära att den kungliga propositionen avfattades i (iverensslämmelse med kommilléns förslag frånsett några smärre justeringar.^'^ Diiremot kom del till motsätlningar angående inhirandet av de affliktiva straffmetoderna som ersättning fitr de kortvariga fängelsestraffen vid Pro]).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=